Brodyr: Kranium

Jag har svårt att hitta kläder som jag gillar med mönster på som faller mig i smaken. Då det mesta man kan köpa är typ t-tröjor med plasttryck på som som går söner efter en del tvättar så har jag lite fått nog. I takt med att jag börjar göra lite egna kläder i stort så har jag även nu börjat försöka göra egna motiv på tyg. Tidigare har jag försökt mig på tryck med inte så bra resultat. Därför har jag nu provat på att brodera ett mönster jag tycker om och som jag skulle vilja ha på något plagg. Vilket vet jag inte än.

Under lång tid har jag varit väldigt anti mot just att brodera själv. Men nu efter att ha gjort några försök så börjar jag sakta förstå hur jag ska göra för att få det att se bra ut och känna det avkopplande att brodera. Detta är något som jag trodde aldrig att jag skulle känna någon gång.

Motivet denna gång är ett blinkande kranium som min bror, Jörgen Fundix Fundin, har skapat för många år sedan. Jag har länge varit svag för detta motiv och länge velat ha den som motiv på kläder.

För att få motivet på tyget så har jag använt mig av en typ av mönsterpapper som är som tunt genomskinligt tyg. Perfekt att lägga på t.ex. en bok, ett papper eller en skärm och rita av mönstret ifrån. :)

Sen klämde jag fast mönstret på tyget och sydde konturerna av bilden. Jag blev rätt nöjd med detta och insåg att det skulle nog bli rätt bra.

Sen var det dags att fylla i de stora ytorna. Ögat blev lila och huvudet blev vitt som originalet.

Jag är mycket nöjd med resultatet! Det blev nästan lika tydligt och skarpt som jag hade hoppats på. jag har inte kommit fram till vad jag ska ha den på än, men det kommer. Nu vill jag också börja på nästa motiv. Vad det nu blir...? :)

Lagninar av ullplagg

Nyligen var det dags att laga lite ylleplagg. Det är ekonomiskt för inte tala om miljövänligt att laga sina kläder, sen är det lite roligt att använda kläderna igen utan att ha hål i dem. Speciellt när lagningen inte syns och skönt att inte behöva dra iväg och köpa nytt. 

Första gjorde jag som jag brukar göra. Jag sydde först stygn i våder åt ena hållet och sen korsade dessa med sömmar tvärs över. För att få mer information om detta kan man se här. Tyvärr så hade jag inget svart garn hemma så det blev med ljusgrått.

Den vänstra bilden är utsidan och den högra är insidan.

Jag tycker denna metod är svår att göra rak och att få det att bli tät och jämn över hela ytan man syr. Detta fick mig att titta efter andra tekniker på hur man kan laga hål där man inte behöver ha en lapp som man syr fast. Då hittade jag en metod där man typ nålbinder fast garnet i maskorna på plagget. Detta gjorde att det blev som att man verkligen staggade upp vid hålet de delar som hade tunnats ut. För hålet i detta plagg var snarare garnet som hade tunnats ut till ett genomskinligt nät. Det funkade jätte bra på min underställströja som var maskinstickad. För den som vill veta mer om den metoden kan titta här. Denna gång hade jag skaffat hem ett svart garn att sy med som smälte in i färgen på plagget.

  

Den vänstra är utsidan och den högra är insidan.

Jag har börjat leta mer efter roliga sätt att laga kläder på. Det finns många roliga sätt och jag nästan ser fram emot att testa fler metoder. Min favorit just nu är den nyss nämda som jag tycker blir heltäckande samt inte sticker ut så mycket från plagget i övrigt om den är stickad. Har dock hittat andra roliga sätt att stoppa strumpor på eller laga annat som är stickat så att det ser ännu mer ut som själva stickningen. Ska nog titta på mina sockor när jag får en stund över snart och se vad jag kan testa på. :)

Grön sen 1300-tals mällanklänning

Då  det var ett Battle of Wisby år i år så ville jag ha en sen 1300-tals kvinnodräkt. Jag hade för ett tag sedan redan börjat på en tvåskifscotehardie. Tanken var att göra fuskärmar att ha under den av ren lathet. Men under ett tag så lång plagget utan att jag gjorde något på den. När jag skulle ta tag i den igen så märkte jag att jag hade gått ner i vikt. Plötsligt var den inte alls toktajt som den var från början. Då börjande jag fundera på att jag kunde lika gärna göra en mellanklänning att ha den under. 

Här har jag tagit avstamp ur The Medieval Tailor's Assistant.

               

Jag köpte ett fint tunt filtat grönt ylle tyg till projektet. När det är dags att mäta ut bitarna på tyget kommer det ständig återkommande längtan efter långa metalllinjaler. Kanske dags att köpa ett par. :P

Klänningen består av 6 delar: två i fram, två i bak och två ärmar. Efter jag hade kommit en bit fick jag veta att man under sent 1300-tal gjorde vidden med hjälp av bara kilar och att ryggpartiet är bara i ett stycke. Något jag ska ta till mig i framtiden.

Denna klänning kommer ha en snörning i fram. Jag frågade på Vi som syr medeltidskläder om hur det skulle se ut och hur man gick till väga. Jag fick den specifika förklaringen att det skulle se ut så här. Dock är jag osäker på om detta är samma bild som jag tittade på. Hittar den tyvärr inte nu. Detta är extremt specifikt tycker jag så jag bad om referens. Då fick jag tipset att titta på denna gravstaty över katherine beauchamp. Den statyn har en jätte fin och prydlig snörning enligt detta system.

 

Att sätt fast själva fodret på insidan av klänningen var det enklaste. Där emot när det kom till att sätta ut vart snörningen skulle vara så var det svårare. Trots att jag hade gjort snörning tidigare för länge sedan så var jag väldigt osäkert på hur jag skulle göra. Men med en hel del stöd från gruppen som nyss nämnts samt min andra hälft kom jag igång med detta också.

För att få ut vart hålen ska vara tog jag ett måttband, nålade fast den lite på tyget och förde in en nål vid rätt avstånd. Sen efteråt så mätte jag avstånden igen för att se att det blev rätt.

 

Att göra snörhål är rätt kul. Det är roligt att först göra ett litet hål med en syl, sedan sticka igenom med en större sak. i mitt fall en stor bennål, och där efter kunna se igenom tyget och när man syr få behålla formen på hålet. Jag kan vara märkligt, men det är något tillfredsställande med detta.

Slutresultatet blev betydligt bättre än när jag gjorde min första snörning. Jag är jätte nöjd! Snodden som jag använder mig av är en påtad liten snodd av ullgarn. Så småningom ska jag väva en med brickband som jag har förstått är mer historiskt korrekt. Var lite för kort tid att göra det inför Visby. Men en dag!

Sen var det dags för att göra knäppningarna för ärmarna. Efter att ha gjort massa knappar så var det dags att sy fast dem och göra knapphål. Nästa panikångestgrej. Jag medger att jag är för extrem i min ångest för att göra detta.

Efter en massa påtryckningar från min andra hälft samt tips från ovan nämnda sidan på hur nära kanten som fodringen skulle vara så kom jag igång och fick klart den första ärmen rätt snabbt.

Jag är jätte nöjd med resultatet. Det kommer ta ett tag för mig att vänja mig med att ha en klänning med knappar. Färgen är också något jag måste vänja mig med. Efter att i flera år springa runt i en röd mellanklänning inspirerad av 1400-talets andra hälft med lösärmar i Visby så har jag aldrig känt mig så anonym som jag gör i denna klänning. Jag är mycket kluven till vad jag egentligen tycker om att bära den. Jag vet att den ser bra ut (trots vissa missar i konstruktionen för att vara lika HK som jag ville ha den) och jag hoppas jag kommer trivas mer i den så småningom.

Trender, trender, dessa jävla trender.

Jag sitter nu och tittar på Äntligen hemma. Det är en trendexpert som snackar om trender och vad som har varit och kommer att bli nästa trend. Jag blir lite illamående av all dessa kortsiktighet. En trend är inte meningen att den ska hålla så länge. Det är som det engelska ordet för modernt, contemporary, hela ordet syftar just på kortsiktigheten att det ska bara vara tillfälligt. Det mesta av denna inredning som jag ser överallt är mest vitt, svart eller kalla starka färger. Det ska tydligen vara hårt, stelt eller runt, men ändå stelt. När det det blir ornamentik så ska även de vara stilistiska med hårda kanter.

Detta speglar sig även i affärer. Jag har mycket svårt att gå in i en butik nuförtiden. För alla delar som jag har svårt för vill dom sälja till mig. Inte ens textilier kan man komma undan detta hårda kalla.

Det finns få butiker som jag kan andas ut i. Indiska är en av få butiker som säljer nyproducerat som jag faktiskt kan hitta murriga lummiga saker. Annars kan man leta på myrorna eller andra sådana ställen. Och även där så finner man oftast saker i ett tidsspann från 50/60 talen till nutid. Och det är under dessa tider som dessa trender i stort fick fäste. Visst finns det andra sådana tendenser innan också. Men det är under 60 talet som det verkligen gick hus i helvete. Visst finns det en del murrigt under 70 talet. Men den har så mycket av stelheten ändå som gör att det inte är kul. Färgkombinationerna brunt, grönt, rött, gult och orange har aldrig varit någon favorit kombination hos mig.

I dessa situationer är Pinterest ett andningshål för mig. Där kan jag samla inredning från Vår forntid, medeltid, Indien och andra delar av Asien, Svenskallmoge från 1800-talet och annat som passar just min egen smak. När jag köper saker till mitt hem så gör jag det för att jag ska trivas under längre tid och lösa ett problem som jag senare, förhoppningsvis, inte behöver konfronteras med senare. Jag strävar efter rustika hållbara saker som helst inte ska vara tillverkade nyss utan för över hundra år sedan. Jag längtar efter ett hem med mindre plast och IKEA. Tyvärr är det långt dit, men det är ett mål som jag villigt strävar efter.

Pictor baserad lila ytterklänning och svart hätta

Jag har under längre tid velat förankra min medeltida garderob till en som skulle kunna finnas i Sverige under medeltiden. Då jag bor i Uppsala så vill jag framförallt ha något från Uppland. Under 1400-talets andra hälft var Albertus Pictor verksam som målare i bland annat Uppland. Han har dekorerat många kyrkor. Människorna i hans målningar är klädda, om jag har förstått det rätt, som folk var klädda i trakten under samma tid. Därför vill jag göra kläder som ser ut som dessa figurers kläder. Jag har fastnat för ett specifikt motiv som har återkommit i minst två olika varianter. Båda bilderna är från 1470-talet om jag har förstått det rätt. En tidsperiod som jag själv gärna vill hålla mig runt. Motivet är en kvinna som sitter och spinner på vänstra sidan och en man som gräver med en sade på högra sidan.

 

Det är här kvinnans plagg som jag är intresserad av. Hon har en bred klänning som veckar sig från bröstkorgen och ner över fötterna. Då hon är sittandes så är det svårt att gissa sig till längden på klänningen. På den ena bilden ser man dock fötterna på henne och det får mig att tro att den nog är fotsida på den bilden. Klänningen har en v-formad halslinning samt lite pösiga ärmar som på ena bilden smalnar av vid handleden medan den är bredare på den andra. På båda motiven har kvinnorna ett brett band runt midjan. Men det är något jag inte kommer gå in på mer här. För det är mycket intressant i sig att diskutera på egen hand.

Min tolkning är att detta plagg har en stor vidd som går från nästan armhålorna och ut ner mot marken. Den har även bylsiga ärmar som smalnar av vid handleden. Till min hjälp för mönster utgick jag från en klänning i Medieval tailor's assistant som just har brädden. Kalls för Flared gown i boken.

En stor skillnad mellan dessa två klänningsmodeller är att den jag ska göra inte är öppen i fram med en stor krage till skillnad mot den i boken. Även att den i boken har släp. Så det blev att rita om mönstret lite. Jag fick stor hjälp av en god vän i hur jag skulle tänka samt moraliskt stöd när jag väl skulle sätta igång att få ut det på tyget!

Så så här blev fram och bakstyckena. :)

Ärmarna var gjorda för att ha muddar. Något som jag var tvungen att ändra på.

Tyvärr så är jag inte så duktig på mönsterpassning och gjorde dessa dirket på tyget (som man helst inte ska göra. :P). Detta innebar att jag inte fick ut ärmarna på det tyg jag hade i hela stycken. Så det blev att skarva dem.

Jag är rätt nöjd med resultatet. Vidden i överdelen blev inte riktigt som jag hade tänkt. Men den finns där. Klänningen är jätte skön och otroligt lätt att dra på sig, Den funkar jätte bra en sval dag och kommer bli ännu bättre med rätt typ av bälte till.  

För att hålla mig varm om huvudet under kalla dagar har jag också gjort mig en öppen hätta. Den finns med i flamländska och franska målningar bland annat. Tyvärr så har jag inte hittat någon svensk förlaga än. Men med tanke på att jag tänkte flamländskt på min mellanklänning så passar det bra. Även den använde jag mig av  Medieval tailor's assistant som grund till mönstret. Då jag inte vet om den ska vara ett eller två lager så blev den fodrad med "spillet" från hättan själv.

Väska till matlådor

Under en längre tid har jag velat ha någon typ av påse eller väska som jag kan ha mina matlådor i till jobbet som man lätt kan dra upp ur ryggsäcken, stoppa ner smidigt i cykelkorgen eller i min stora jobbväska som jag i bland behöver för att ta med mig rena och smutsiga arbetskläder och skor mellan de olika stationerna jag jobbar på. Till detta bör tilläggas något som hindrar väskorna eller korgen från att bli kladdiga om matlådorna går upp eller går sönder och är lätt att tvätta.

Mina tankar har gått fram och tillbaka och fastnat vid en väska som liknar en blandning mellan en tygkasse och en necessär. Alltså en fyrkantig påse med bärhandtag som sticker upp i ovankant med en dragkedja som försluter den i toppen.

Principen är enkel. Dock var det betydligt svårare att sy den än vad jag hade trott. Jag har aldrig gillat att sy dragkedjor. Det är inte lätt att få dem att sitta raka. Sen var det väldigt svårt att få hörnen att bli bra sydda Utan veck och med tyget i dikt med varandra. Jag hade valt ett tyg som inte är så snällt att sy eller klippa i: vaxduk. Denna vaxduk är tunnare samt har mer struktur än de gamla typerna. Jag valde detta för att jag hade biten hemma till något annat projekt som aldrig blev av. Dragkedjan var en som mormor för många år senan hade plockat bort från något plagg och hade lagt i en påse med många andra som jag i min tur hade fått av mamma efter henne. Så den kom till nytta tillslut! Först tyckte jag den såg lite matt ut, men mot det svarta tyget så blev den rätt klar och skarp. :)

Jag måste säga att jag ändå är rätt nöjd med slutresultatet. Väldigt få personer kommer att se den och den kommer att känna sitt syfte väl. Nu ser jag fram emot att börja använda den!

Projekt bycocket

Jag har en 1300-tals herrdräkt. Dock hade jag inget att ha på huvudet. Så det var dags att göra en hatt! Den hatt som jag bestämde mig för är en väldigt populär typ bland medeltidsintresserade: bycocket. För den som inte vet vad det är så kan man kolla här:

 

https://www.google.se/search?q=bycocket&biw=1188&bih=585&source=lnms&tbm=isch&sa=X&ved=0ahUKEwj4p7eojZjKAhUB1XIKHS6VCYAQ_AUIBigB

Min fästman har en bycoket sedan tidigare och på hans uppmaning lade jag den på en bit papper och ritade av den.

Den hatten är lite för stor för mig så jag beslöt mig för att använda den som ett mönster med sömsmån redan inräknat. Sedan lade jag mallen på det röda tyget som jag skulle ha som foder och det lila tyget som skulle bli utsidan. Som vanligt med mönster helt enkelt. 

Jag sydde ihop fodret för sig och yttertyget för sig. Något som jag insåg sedan inte riktigt var rätt väg att gå för att få det snyggt. :P

Efter det kastade jag ihop kanten mellan delarna på det som blev brättet. För att få brättet att bli lite stadigare drog jag även en söm en halv centimeter in från kanten på brättet. Tyvärr så blev hatten för bred och slapp i bak och gjorde att brättet inte höll sig uppe. Så jag sydde in den i bak så att den blev mer tajt och stod upp själv.

För att inte riktigt veta vad jag håller på med så är jag rätt nöjd. Skulle dock vilja ha lite mer längd på spetsen i fram och hade gärna undvikt att sömmarna syntes  (det sista var lite oundvikligt med tanke på att jag hade en ofärgad lintråd som syns tydligt i kontrast mot det röda :P ). Dessutom om jag hade sytt ihop alla delar i hatten på en gång med en enda söm hade nog spetsen i fram blivit lite mer spetsig och inte lika bullig. Jag har fått en hel del insikter med detta projekt och ser fram emot att testa sy en ny bycocket. :)