Påtad halsduk

Ända sedan grundskolan har jag varit ogillande till att sticka. Att få maskerna att vara kvar på stickorna med ett krampaktigt tag och dessutom behöva räkna maskor så det blir bra är de minnen jag har från det hela. Något som ger mig kalla handflator än i dag.

Där emot har jag glada minnen av mig och min syster som sitter hemma och påtar upp en stor del av mammas garn som resulterade i en stor boll. Påtning var okomplicerat och roligt. Inga maskor som försvann där inte!

För ett tag sedan fick jag tag på några härvor tjockt lila ullgarn. Jag är väldigt svag för just den nyansen och tänkte att de ska jag minsann ha! Tyvärr kom jag bara på saker att göra med dem som innebar stickning. När det sedan visade sig att det var för lite garn för att göra kofta beslöt jag mig för att göra en härlig halsduk i stället.

Tanken var att påta en lång, lång tåt som jag sedan sydde ihop i en U-form så den blev bredare. Sagt och gjort. Jag satte mig glad i hågen och påtade.

Det var inte lite nostalgi över detta måste jag erkänna. :)

Det blev en lång tåt som sagt. Denna tåt blev tyvärr inte så bred som jag hade hoppats på. Detta trots att jag hade sytt ihop allt så att det blev bredare. Det var dock inte någon idé att sy ihop dem en gång till för då blev den för kort. Det var bara att påta en lika lång grej till som jag sen sydde fast på halsduken så den blev bredare.

Sagt och gjort...

 

Och vilket resultat! Den blev jättebred och jättelång. För att ni ska förstå hur stor skillnad det blev när den bars kommer en före och efter bild så att säga.

 

Jag är jätte nöjd med denna halsduk. Det är så att jag börjar fundera på andra roliga saker jag skulle kunna göra av påtade tåtar! :D