Många har gjort Birgittahättor och jag blev nyfiken på varför alla hade sådana. Så jag började leta reda på ett mönster. Som vanligt, kan man nästa säga, så fick jag hjälp av att gå in på Katafalks sida.
Jag ritar av den och gör en variant på den till mitt huvud. Det här blev resultatet:
Jag har än inte orkat sy ihop banden till ett enda. Så jag har nålat ihop den i bak och stoppat in ändarna under bandet. Jag börjar förstå varför andra gillar dem. De är enkla. Sitter kvar på huvudet där min gamla snibbhätta skulle åka av. Ännu bättre när jag har sytt ihop delarna i bandet. :P
Under tiden som jag letade efter mönster på detta var jag dock lite osäker på om denna var populär under 1400-talet. Så jag tittade runt på bilder från 1400-talet och fann en annan typ av hätta, eller kanske ska benämnas huvudduk (o_0)? Det är iallafall en lång tygbit som man virar runt huvudet. Jag hittade en grupp bilder som visar hur man knyter denna huvudbonad. Där kallas det för turban. Något som jag finner nu är ett bättre ord än vad jag själv kunde komma på. Dock blev min för kort, så den går bara runt ett varv på huvudet i stället för två som jag tycker att det ser ut som den gör på bilderna. Och så här blev den:
Den borde dock vara lite bredare så att den täckte mer i nacken och i fram. Men den räcker bra på längden. :)
Så i Visby använde jag dessa flitigt. Dessa tillsammans med min gamla goding den röda mellanklänningen och tillsammans med min blåa överklänning som blev klar innan färden till Rosornas ö. Jag börjar äntligen få till en hel uppsättning i ett historiskt sammanhang!
Just nu håller jag på med en tjockare överklänning så jag kan vara lite varmare. :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar