Jag gjorde nyligen klart det bredaste brickbandet jag någonsin har gjort. Det är även det första bandet jag har gjort som är till någon annan än mig själv. Jag blir nervös bara på tanken att göra ett hantverk åt någon annan, att det blir konstigt och måste fixas till kan jag klara av till mig själv. Men att det ska kunna hända på något till någon annan vill jag inte vara med om. Men nu stack jag ut i otryggheten och vävde detta band.
Det skulle bli ett blått band i ullgarn med vita kanter och gula fiskben på. Jag använde mig av 14 hornbrickor och det var inte lätt att hålla koll på dem när varpen skulle spännas upp första gången. Jag insåg att jag ska undvika att använda dessa brickor till tjockt garn då det nästan är omöjligt att lyckas vrida brickorna på ett enkelt sätt.
Jag är mycket nöjd med att ha en motionscykel hemma som jag kan spänna upp varpen på. Jag älskar att cykla ute och inte så mycket inne och det är då skönt att jag har hittat ett nytt användningsområde för motionscykeln! Det är inte alltid lätt att veta vart man ska spänna fast sig. Jag har haft sönder en golvlampa för att jag hade inget annat att spänna upp brickbandet mot. Ta bort alla ljuskällor innan ni använder en golvlampa till vävning om ni inte har några andra alternativ, bara ett tips. :P
Långa stunder låg bandet och väntade på att bli klart. Livet kom i vägen som det ofta gör. Men jag kämpade på och tillslut blev den äntligen klar!
I det stora hela är jag nöjd med bandet, den blir jättefin på kaftanen och kommer ser bra ut på den som bär den på sig. Det är kul att vara med och försöka rekonstruera motivet på ett pressbleck. Jag blir sugen på att göra ett eget försök vid något tillfälle på en herrdräkt från vendeltiden.
Visst blir det fint!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar