1200-tals kläder del 1: underkläder

Nu vågar jag mig in på en tidsperiod som jag vet lite om. Jag har planer på att göra en hel uppsättning 1200 tals kläder. Första plagget, en linnesärk (och en liten bonus i slutet av inlägget :P), tog jag mig hjälp av min fästmans tolkning av en tunika som tillskrivs St: Louis. På länken kan ni även finna tidigare tolkning av skurningen på plagget som jag har förhållit mig till, utöver tala med min fästman förstås, när jag gjorde min egen tolkning. Jag har inte orkat leta mer forskning på området. Så jag vet inte om andra tolkningar.

Här har ni mitt skrynkliga alster fram!
(Jag vrider på huvudet för att visa hättan.) 

Och här är samma skrynkliga alster bak.

Plagget i fråga är rätt simpel i sitt mönster. Fram och bak är i ett stycke med ett hål för huvudet. Ärmar samt fram och bak kilar klipps ut så det är så lite tyg som går åt som möjligt.

Så här löste jag mönstret på det
tyg jag hade till mitt förfogande.

Här har vi de utklippta delarna för ärmar och kilar.

Jag var tvungen att klippa i tyget så det blev en bit linne i mitten som inte blev en del av varken ärmar eller kil. Detta då min särk blir längre än vad den ska vara på en tunika. Dock vet jag inte alls vilken längd som gäller för kvinnor. Jag har inte kommit över några bilder på undersärkar för kvinnor under denna tidsperiod. Så jag kör på den längd jag skulle göra för senare perioder. Det vill säga till vaden.

Fram och bakstycke sitter som sagt ihop redan, jag klippte ut för kilen i fram och bak efter jag hade sytt ärmarna, sidorna och testat plagget först. Att sätta kilar bara i fram och bak är jag inte van med så jag var lite osäker.

Jag sydde långsträckorna först
på kilarna och tog kryssen sist.

Kryssen var lite besvärliga
men det gick bättre än vad
jag väntade mig.

Det som är kul med detta plagg är att kilarna sys ihop med plagget på rätan. Sömsmånen i sin tur läggs  utåt mot själva plagget (inte in på kilen) och bilar ett kryss över spetsen på kilen. Kilarna består av två delar var och deras söm sys på avigan och viks åt var sitt håll för att krysset högst upp ska fungera. Dock är den tolkning som jag och min fästman tittat på (min fästman har visserligen tittat på mer än det jag har tittat på) säger att kryssen är gjorda på insidan. Men jag håller med min fästman i hans tolkning att det inte går ihop med mittsömmen på kilen som inte är åt samma håll som sidorna och det blir mer estetiskt tilltalande med kryssen utåt. Dessutom när man tittar på foton på plagget i montern hänger den med kryssen utåt och den gamla etiketten som sitter på den sitter på samma sida. Jag tycker det vore märkligt om en sådan etikett, som även ser väldigt gammal ut, sätts på insidan eller att man har valt att vända ut och in på plagget för att sätta fast etiketten på den. Om någon som läser detta har en annan tolkning så skriv det gärna nere i kommentatorsfältet. Jag vill gärna veta om jag har missat något!

För att ärmhålorna ska bli rätt
klippte jag bort lite tyg från
den rektangulära bit som
bildade fram och bakstycke.

Dessa bitar som jag klippte
bort använde jag sedan som
kantband till halslinningen.

Här kan man se hur jag har dragit ihop tyget i fram
för att skapa krysset vid halsen.

Jag tyckte mig se en fyrkant sydd på original plagget
och beslöt mig för att göra det också innan jag
började sy fast bandet på utsidan av plagget. Detta
höll fast invikningen medan jag sydde runt och
gjorde det lättare att sen sy själva krysset.

Så här blev slutprodukten av halslinningen. Tyvärr
syns knappt den lila fyrkanten jag sydde, men den
gjorde sitt syfte som jag tror den var menad för.
Om jag tolkade bilden rätt vill säga.

Halslinningen har även den ett kryss i mitten i fram och har fållats utåt på rätan. Den har även ett sytt väck mitt under krysset. Jag har tolkat detta som att halslinningen har kantats med en linneremsa och för att detta ska funka har de dragit ihop tyget i fram där bandet skapar krysset. Här har jag tolkar på ett annat sätt än vad min fästman har gjort, likväl tolkningen man kan nå med länken som finns ovan. Dessa tolkningar är snarare att krysset vid halslinningen består av tillsydda bitar och at det är plagget själv som har fållats utåt. Jag tycker min tolkning ser bättre ut och stämmer mer med bilderna jag har sätt. Men det kan ju också vara så att det är bara jag som ser det så, vem vet.

En av ärmarna, inte mycket att säga här.

Ärmar och sidor sydde jag på avigan och lade sömsmånen åt varsitt håll.

Kilen i bak när den är klar.

Kilen i fram när den är klar.

Det kvar klurigt vid kryssen men inte alls så svårt som jag trodde. Jag brukar ha problem med aviga och rätan. Men under detta projekt var det bara bandet i halslinningen som jag var tvungen att sprätta och placera om för den syddes dit på rätan i stället för på aviga. 

Framsidan

Baksidan

Plagget blev jätte bra och jag är så nöjd! Den är jätte mysig och jag skulle kunna gå runt en hel dag i den och mysa. Och det är så jag vill ha det med medeltida särkar.

BONUS MATERIAL!

(Hättan syns inte alls framifrån. :P)

När jag var klar med särken kände jag att när jag fotade mig i den ville jag ha en Birgitta hätta på mig. Jag hade två var av en hade jag räknat otroligt fel på och var extremt stor. Då de Birgittahättor som jag såg på målningar från 1200-talet inte täckte lika mycket som de under senare tider beslöt jag mig för att sy om den enormt stora till en mindre variant som mer liknade de avbildningar jag har sett. Detta var lättare sagt än gjort. Min blev nog lite för kort på sidorna, men den fungerar och den ser nästan bra ut. Så den får duga framöver. Det är inte lätt att göra huvudbonader till tunt hår när håret ska bulla upp sig i den.

Hosor har jag sedan tidigare. Känner inte riktigt att jag är där än för att försöka konstruera ett par nya.

Tack för mig! :D