Gul 1400-tals mellanklänning

Det var dags att göra en ny mellanklänning i sent 1400-tals stil. Jag letade runt bland bilder och fastande för Rogier van der Weydens målning The Deposition Davies pl 1. Det är en fantastisk gul klänning där som jag kände att den ville jag göra. Dock är målningen från ca 1435. Lite väl tidigt för min smak. Men jag fann sedan att detta motiv har används av en annan målare; Starck triptych mästaren i verket The Raising of the Cross från ca 1480/1490. Det är en blå klänning och ser inte exakt ut som den gula. Men likheterna är för många för att jag inte skulle se ett samband. Jag misstänker att denna mästare har använt sig av Rogier van der Weydens orginal, även skisser finns att hitta på nätet, och gjort en egen tolkning av det. Detta tycker jag ger en indikation om att denna klänning inte helt är omodern när den senare målningen gjordes. Jag kan missa saker i ikonografin i bilden och m.m. men jag tycker ändå det ger mig nog på fötterna för att kunna använda denna klännings typ under sent 1400-tals återskapande.

Jag hade köpt ett vackert gult ylletyg som jag gjorde klänningen i. För att lösa mönstret kom jag fram till att det såg ut som att den bestod av 10 delar: kjolen är en, ovandelen är fyra, kragen tre (x2) och ärmarna.

Då jag inte har gjort något sådant förut som en krage i denna stilen så tog jag råden från min fästman om formen på delarna. Det visade sig vara en bra strategi. Varje del är i två lager som fodring för att göra kragen mer stabil.

Då jag inte fann något på målningen, som är mycket detaljerad, över fler sömmar än den i sidan på kjolen beslöt jag mig för att göra den i ett helt stycke och sätta sömmen i sidan. Sprundet till snörningen klippte jag upp i fram. Då jag inte kunde se på någon bild hur nederdelen på sprundet såg ut så var det något jag fick chansa mig till. 

På målningen har klänningen indragningar på kjolen mot  midjan. Jag försökte först återskapa dem med att sy ihop vecken. Men det blev inte snyggt alls. Så jag valde att låta vecken jag hade gjort vara. Först efter att jag hade gjort detta såg jag en inzoomad bild på midjepartiet av målningen och såg då att det tycktes vara en söm som gick en bit ner på kjolen från midjan nedanför indragningarna. Dock var bilden inte över hela bilden av henne och jag kunde då inte lista ut vad denna söm var för något. Jag gissar nu att det kan vara en söm som fäster ihop kjolen med ett foder tyg i avvikande färg som man ofta ser med uppvikta kjolar. Men det kan jag inte säga att det är så, bara spekulera.

Klänningen är snörd genom ringar. Det syns tydligt i nederdelen. Men det är svårt att se hur det förhåller sig i överdelen. Men många andra bilder har ringar på insidan. Kan vara så i detta fall också. Kan dock vara så att det är snörhål i stället likaväl. Men jag har inte sätt någon annan målning som antyder att sådant förekom. Så jag väljer då att använda mig av ringar på insidan av klänningen i överdelen. Än så länge har jag inte satt i ringar nedanför midjan. Detta för att det finns många bilder där det inte alls ser ut att vara snörade under midjan. Men även för att de ringar jag har inte alls liknar de på målningen. Jag har visserligen på senare tid fått reda på hur egengjorda ringar kan se ut. Men än så länge kör jag på dessa homogena metallringar som jag hittade i en stort textilbutik. Dock med sina 1 cm så missänker jag att de är lite för stora i jämförelse med ringarna på den aktuella målningen. Även på andra målningar där ringar syns ser mindre ut än de jag har köpt.

På den aktuella målningen är det svårt att se om klänningen har foder eller inte. Dock ser det ut som att det går sömmar längs med öppningen i fram som indikerar att det kan röra sig om linnefoder som stärker upp öppningen. Av den anledningen sydde jag bara fast linneremsor på insidan som stärkning och som jag sydde fast ringarna på. Jag satte fast linne i fodret på överdelen först för att kunna sätta ringarna och justera kjolen bättre när jag kunde snöra klänningen ordentligt på överkroppen. Sedan efter att jag var klar med anpassningen av kjolen, som tog en bra tag för att få den i midjan, så satte jag dit linnefoder i nederkanten också.

Bandet till klänningen består av ett brickband i ylle gjord med två brickor som är trädda åt samma håll som gör att bandet vrider sig runt sin egen axel och gör bandet starkare. En teknik jag lärde mig här.

Jag stötte på många problem under detta projekt. Först att lösa mönstret som inte stämmer med något jag gjort tidigare. Sy väck har alltid varit svårt och något jag kämpade länge med. Men det största kruxet var att jag har gått upp i vikt sedan jag klippte ut delarna till ovandelen. Något som märktes tydligt i ärmarna som jag tack och lov hade tillräckligt mycket sömsmån att jag kunde sy ut dem. Trots detta är jag förvånad över hur väl den sitter på överkroppen. Så nu är jag glad över klänningen och längtar tills jag kan få bära den i något sammanhang.

Att vaxa linnetrasor

Förra året köpte jag vaxat linne. Perfekt att svepa in fasta matvaror i som man ska ta med sig som fika eller sätta som lock på skålar i kylskåpet m.m. Nu var det dags att bättra på vaxet på linnet. Något som jag läge velat göra. Men jag hade varken vax eller kunskapen om hur man gjorde. I somras köpte jag en bit bivax som var stor som en handflata. Så nu hade jag det som behövdes för att kunna fixa till linnebitarna. Det dröjde dock ett tag till innan jag kom till skott. Mest för att jag fortfarande var osäker på hur jag skulle gå till väga. Men nu bar det av!

Som jag har fått lära mig så börjar vax smälta mellan 60 - 65 grader.

Jag testade att lägga en bit linne med riven vax på i en ugnssäker form i ugnen på 65 grader.

Det såg bra ut till en början....

 Men det visade sig att mycket vax hade runnit igenom. Så nu var det ett lager vax i formen och för lite på själva tyget. Under tiden det låg i ugnen så litade jag en sida på nätet som sa att man borde inte använda samma rivjärn m.m. som man har till matlagning som till att hålla på med vax då det är svårt att göra rent. Även att man skulle undvika spola ner vax i slasken m.m. då det kan sätta sig som en propp i rören. Att jag inte hade tänkt på det sistnämnda tidigare är lite genant. Men bra att jag fått lära mig nu innan det var någon risk för det. :)

När jag hade upptäckt att det fastnade i formen kom jag ihåg att jag hade läst något om att man kunde lägga linne med vax på under bakplåtspapper och dra med ett stryktjärn över det för att få ut vaxet. Så jag testade det.

Jag vek bakplåtspappret på mitten och lade tyget på ena sidan, sen på med vaxet.

Sen vek jag över den andra delen av pappret över tyget och strök.

Så här ser det ut när man har gått över med strykjärnet.

Resultatet blev jättebra! Blev dock lite för lite vax på en av de tygbitar jag gjorde det på. Men det var bara att riva lite mer vax och göra om proceduren. Det går väldigt fort att stryka och man fick resultat på en gång. Detta till skillnad mot första försöket med ugnen för då skulle formen och allt bli varmt först innan vaxet började smälta.  Jag satt där en bra stund innan det hände något. Det blev också klumpar i ugnen som jag slapp med strykjärnet. Med strykjärnet gick det som sagt snabbt. Det betydde att det svalnade fort också, så jag var tvungen att ta bort tyget från pappret snabbt så det inte fastnade när det stelnade, vädra det lite och lägga det på ett annat papper för att svalna och stelna. Här krävdes det att tänka till så man inte bränner sig.

Slutresultatet blev jättebra och jag är väldigt nöjd med det jag åstadkom. Nu kommer det inte vara lika jobbigt att ta tag i detta när det är dags att fylla på vaxet igen. :) Jag sparar även bakplåtspappret till nästa gång för det blev inte så smutsigt. Det förenklar processen ytterligare.

Om någon är sugen på att vaxa tyg så tänk på att när ni ska göra rent tyget, använd kallt vatten och milt diskmedel. Och när när man trär tyget över en skål/glas/kopp eller vikit ihop det som ett paket runt något. Håll i med händerna en stund på tyget i den form man önskar så formar det sig efter det och håller formen när man tar bort händerna.

Hållbar Fredag!

Jag känner mig mycket främmande till Black Friday. Denna vecka har det snackats en massa om detta i reklamer och massa diskussioner på tv. Hela grejen att vi ska i Sverige anamma en amerikansk försäljningsstrategi i en tid då vi mycket väl vet om att köpa nya saker i större omfattning inte är det vi behöver nu och absolut inte i framtiden. Jag blir snarare sugen på att göra mig av med egna saker och laga kläder. Det har inspirerat mig till att göra denna dag till min Hållbara Fredag! En dag då jag satsar lite extra på att gå mot strömmen av köphetsare och verkligen gå igenom mina kläder och saker och laga det som behövs lagas och göra mig av med det som inte behövs längre.

Denna vecka var med andra ord ett perfekt tillfälle att äntligen rensa ur min garderob. Det blev två kassar till välgörenhet dagen till ära. Så nu har jag bara kläder i garderoben som sitter bekvämt och inte är för små. Det kändes skönt att se påsarna försvinna ur mina händer. Även att se hur många galgar som blev frigjorda. Nu är det slut på att jaga galgar när det är dags att hänga tvätt. Så skönt!  Insåg även att majoriteten av de kläder som jag rensade ur garderoben var kläder som hade köpts på secondhand. Så de kommer att säljas minst en tredje gång till. Inte illa. Men jag inser också att jag har för mycket kläder och att de kläder som rensades ut nu inte har använts på flera år. Så jag får verkligen tänka mig för nästa gång jag är på secondhand om jag behöver just detta plagg som jag håller i mina händer.

Passade även på att också sy ut ett par byxor. Så skönt! Nu kommer jag inte att tveka att ta på mig dem igen. :) Lagade även ett hål i ett par träningsbyxor så jag vågar visa mig i dem.

    

Jag lagade även en kjol med ett litet Packman spöke som jag har gjort. Det finns lite fler hål på plagget och de kommer också få ett varsitt spöke. Ser fram emot att börja brodera dem (Helt otroligt, jag längtar efter att brodera. 0_o)!

            

För ett tag sedan lagade jag även en tröja med Star Trek logga i lila som jag också hade gjort själv. Blev riktigt bra. Nu vill jag bära den tröjan mer specifikt för hur den ser ut än bara en vanlig svart tröja! :)

Glad hållbarhets freda!

1400-tals turban 1:1

Under 1400-talets andra hälft var det stort mode med turbaner på olika sätt. Jag tänkte mig prova på att testa göra så många jag kan hitta. Än så länge har jag gjort två. Den som jag känner mig mest bekväm med att göra är när man virar den runt huvudet så att det är två långa "korvar" som lindats runt huvudet.

Jag har i år äntligen skaffat mig en bättre bit tyg att göra turbaner av. Min förra var för kort över huvudet från pannan mot nacken och var allt för stel. Inte så lätt att göra något med den. Min nya är betydligt mer passande. Den är 47 x 300 cm och av ett mycket tunnare tyg.

I Visby i år så behövde jag knyta på turbanen när vi hade kommit in på Kapitelhusgården. Min fästman filmade mig utan att jag var beredd på det när jag tog på mig turbanen. Filmen blev rätt bra och den är rolig att titta på, även för mig som annars inte klarar av att titta på mig själv. Så jag tänkte att någon annan kanske får någon glädje av den också om jag lägger upp den här.

Han filmade även en liten snutt när den var färdiglindad. Jag har aldrig lagt upp något på YouTube tidigare och hoppas det inte märks så mycket. Oavsett så här kommer de, mycket nöje!

Ask med skjutlock i ek

Jag har länge velat göra en ask med skjutlock som jag tänkte ha till mina järnålders saker.

Så under några besök hos min bror som har en snickarbod gjort mig en. Den är gjord i ek, något jag ångrade lite då det är ett så hårt material. 

 Den blev bättre än vad jag trodde den skulle bli. Så jag är jättenöjd. 

Blå järnålderssärk till min vikingatida gotländska peplos

Jag har nu äntligen gjort en särk till min vikingatida gotländska peplos. Jag letade länge efter diamantkyperttyg som inte är tvåfärgat och hittade tillslut ett jättefint handvävt och handspunnet tyg med så lite kontrastfärger som möjligt. Några månader senare fick jag veta att det hade lanserats tyg som är baserad på tyg från Birka och som inte hade någon kontrastfärg i sig alls. Men då hade jag redan köpt mitt tyg redan. Nå väl,  det är ett fint tyg och det tunnaste och frasigaste yllet jag har hållit på med. Det sista är inte kul direkt, men skön att ha på sig.

Jag letade mig bakåt i tiden för att hitta mönster till min särk. Då jag utgår ifrån grav anl. 9/89 från Fröjel (Carlsson 1999:137ff) i min återskapning och där har det inte hittats några spår av textilier eller vad jag kan se inte heller något spänne som har håligt ihop någon särk under halsen, så beslöt jag mig för att använda ett mönster efter Thorsberg kjorteln. Detta då det är ett helt plagg som är från norra Tyskland visserligen men från ett nordiskt område under järnåldern. Den har dessutom de komponenter som jag behöver till min dräkt i form av en båturringning. Kjorteln är ett fram och bakstycke som har raka ärmar utan kil. Ärmarna har sprund vid handlederna och plagget sitter ihop runt kroppen med hjälp av tåtar som man knyter i sidorna från armhålan och ner till plaggets nederkant (Schlabow 1976:Abb.135ff).

Då mitt plagg är näst intill fotsida så valde jag att inte göra tåtarna  i sidorna utan sätta in en kil på vardera sida så jag kan gå i klänningen.

Thorsberg kjorteln har en helt fantastisk söm som den är sydd med. I stället för att sy ihop tyget mot varandra räta mot räta och sen pressa eller lägga sömmarna så har de kastat kanterna och sedan när de har lagt tyget dikt mot varandra vikt ner sömsmånen åt vardera sida så det bildar en åsrygg som man sedan syr igenom med söm som liknar förstygn. Mina sömmar blev i stort förstygn och det kanske är rent av det som de gjorde plagget med det är svårt att säga då jag bara har utgått från en tolkning i en bok och inte tittat på originalsömmarna. Plagget ligger jättefint och den är skön att ha på sig.

Jag är mycket nöjd med min särk, detta trots att jag råkade rulla ihop stavkanten i urringningen inåt i stället för utåt som det ska vara. Även att när jag kastade kanterna så gjorde jag en enkel kastsöm som är jätte tät i stället för lite bredare och med en knut i vardera stygn. Detta för att tyget fransade sig lätt.

Källförteckning

Carlsson, D. 1999. “Ridanäs”, Vikingahamnen i Fröjel. Visby. ArkeoDok.

Schlabow, K. 1976. Textilfunde der Eisenzeit in Norddeutschland, Neumünster, Göttinger Schriften zur Vor- und Frühgeschichte, Band 15, Karl Wachholtz Verlag.

Medeltids anpassad kontokortsfodral

En plånbok få inte plats i min senmedeltida bältesväska. Speciellt om mobilen ska ner i samma utrymme. Därför har jag sytt mig ett kortfodral i ylle.

  

Jag hade först bara sytt ihop den på kanten för att den skulle hålla ihop. Men jag ville få den finare och mer hållbar. Så jag vände ut och in på den och kantvävde den.

Det var lite pillrigt med en så liten sak. Speciellt kanterna var svåra att väva.

Men det gick vägen och jag är rätt nöjd faktiskt!

Den blev lite trång och sne. Men jag tror inte det gör något.

Den passar perfekt för id och bankkort. :D Några sedlar kan nog klämmas i också. :)

Den passar jättebra till min bältesväska. Får se om jag måste skaffa en liten pung för mynten också. :P