Experiment med tryck på tyg.

Jag har under längre tid velat trycka egna motiv på kläder. Därför köpte jag tyg färg. När jag satte mig för att göra mitt första tryck så blev det bara skit av det. Färgen som jag valt, gul, var så konstig att hur mycket jag än hade på tyget så täckte det inte ordentligt. Jag lyckades tillslut att få ett extremt tjockt lager och lät det torka. När jag tittade på tyget igen ett halvt dygn senare så hade nästa all pigment i färgen försvunnit. Mitt förtroende blev het grusat. Men efter att min fästman hade testat samma färg och de andra konstaterade vi att det var den gula som var usel. Med detta väcktes åter min lust att göra motiv på tyg.

Andra gången var det samma motiv som förra gången, en figur som är vår inofficiella symbol för brottningsgruppen i den fäktförening jag är med i, denna gång skulle den bli i svart. Jag använde en plast som tydligen är gjord för just dessa ändamål att göra mallen i. Färgen duttade jag på med en helt vanlig disksvamp, funka jätte bra! Blev lite för mycket färg, men annars så är jag väldigt nöjd. Visst rann färg under mallen, men det var nog mest för att mallen var för tunn på vissa ställen. Tyget är lite svårt att få rakt och det påverkar nog det hela också.

Efter detta kunde jag inte bärga mig till jag gjorde ett nytt motiv! Denna gång blev det min bror Jörgen Fundins snygga döskalle motiv som utgångspunkt.

Först ritade jag av bilden från min dator på ett papper för att sedan föra över den till plasten. Samma som förra gången. 

Det är inte det lättaste att klippa ut ett motiv i plasten. En kort vass sax är det bästa redskapet enligt min mening.

Efter att i evigheter klippt, vilat handen och klippt igen så kunde jag placera motivet på tyget!

Jag är extremt nöjd med resultatet! Denna grova variant av motivet passar väl med dess utformning. I detta fall använde jag kanske lite för lite färg. Men det blir mycket bra ändå! :D

Amidala Padme cosplay

Jag är rätt ny inom cosplay. Jag har bara gjort en dräkt innan denna som kan räknas som detta efter ett försök att göra Artur Dent i Liftarens Guide Till Galaxen till en maskerad för tio år sedan. Min första har jag redan bloggat lite lätt om och är en Star Trek uniform från originalserien. Denna skulle jag bära på Scifi-mässan i Stockholm förra året, som jag även gjorde. Efter att ha blivit väldigt nöjd med den beslöt jag mig för att göra en ny cosplay till årets upplaga av mässan.

Efter att ha funderat en del beslöt jag mig för Amidala Padme, hennes vita dräkt från Star Wars ep. II.

Amidala Padme från Star Wars ep. II.

Min tanke var att försöka komma billigt undan och slippa göra så mycket. Så jag drog ut på stan för att köpa tröja, byxor, skor och skärp. Det gick rätt bra måste jag säga. Tröja, byxor och skärp kom jag ner på ca 150 kr. Glad i hågen försökte jag hitta skor som passade till detta, ett par armband samt tyg för manteln och bältesväskorna. Detta gick inte lika bra, men mer om detta längre ner.

Tröjan är en vanlig tröja som man kan köpa lite var stans antar jag. Jag sydde på band vid bysten för att illustrera den sömmen samt inramningen under halsen som jag sedan fyllde med sydda väck i tyget. Halsliningen var för djup för mitt tycke då pademe har en rätt hög krage. Det bästa jag kunde göra åt detta var att sätta ett band som förlängde mudden runt öppningen. Sömmarna på ärmarna struntade jag i.

Insåg att det inte är så lätt att sy fast ett styvt material på ett
stretchigt. Men det gick! 

Byxorna var bara vanliga tajts i två lager. :)

När det kommer till skorna så köpte jag ett par låga tygskor i vitt. Dessa sydde jag sedan på fuskläder och två ärvda dragkedjor efter mormor. Visserligen var en av dragkedjorna blå, men det gjorde inte så mycket.

Tanken var först att jag skulle "bara" sy fast dragkedjorna och sätta på denna del som en damask på skon med en resårband under foten. Men plötsligt så satt jag där och sydde förhand fast dem på skorna. :P

För att veta hur min mall skulle se ut så var jag tvungen
att mäta upp foten.

Så här blev mallen tillslut.

Som vanligt när jag inte har tålamod att helt tänka efter vad jag
 gör så blev dragkedjorna på samma sida av damaskerna. När jag
 insåg detta så kunde jag placera den mer synliga dragkedjan på
 insidan av foten. 

Sömmen satte jag bara i fram över själva foten... 

...Detta för att det var den delen som var
enklast att sy samt att det troligen skulle
bli svårt att sätta ner foten i skon annars.

Benskydden och väskorna är de delar som jag har lagt ner mest möda på. Jag har aldrig gjort något sådan förut och valde därför material som jag kände till och fanns nära. Tyget som jag använde var samma fuskläder som i skorna. Som skenor använde jag liggunderlag. Att limma ihop dessa delar var inte det lättaste för en okunnig person. Men det gick tillslut att få fast delarna. Själva utterkanten på benskydden sydde jag ihop i stället för att limma. Banden som fixerar benskydden runt benen gjorde jag av fusklädret och satte dit kardborreband för att låsa ihop dem med. Jag blev väldigt nöjd med resultatet!

Från vänster: Mallen, liggunderlaget, alla delar till benskyddet
klar för ihop limning.

Benskyddet klar för användning!

Jag gjorde bara två väskor till denna dräkt. Detta för att jag inte hade någon bra bild på den tredje och största väskan samt att jag inte ville ha ett tomt hölster när jag inte har försökt göra ett vapen. Jag ritade en mall för vardera del, klippte ut delarna i fuskläder och sydde ihop. Blev faktiskt riktigt nöjd.

Så här blev den lilla väskan.

Så här ser mallen ut för den lilla
väskan.

Mallen till den stora väskan.

Så här blev den stora väskan.

 Armbanden var något som blev lite knivigt. Jag hittade inte något av metall som såg bra ut att köpa. Jag började därför experimentera med reflexter som man slår mot handled eller ben så blir det ett armband. Denna lade jag då aluminium folie runt. Såg bra ut första gången, men sen funkade det inte mer.Var dessutom för slappt. Men en gång när vi var på stan och skrotade så såg min fästman en rulle med hårt papper som hade står/silver yta och tyckte jag skulle testa med det. Det gjorde jag och det blev mycket bättre. Stommen är det samma under och är nog fortfarande den bästa lösningen som jag kunde komma på.

Armbandens baksida.

Armbandens framsida.

Till manteln hittade jag ett underbart ylletyg sed grov struktur. Dock var den rätt dyr så jag hade inte råd med så mycket.Tyvärr så har jag inte hittat några bra bilder på hur manteln är konstruerad och det innebar att jag fick helt enkelt köra på känn. Jag gjorde en cirkelmantel och gjorde ett snitt för huvudet i mitten. När jag tog på mig den så såg det extremt fånigt ut. Det var snarare Mio Min Mio känsla än Padme då den inte ens gick ner till baken! Efter att ha klurat lite så flyttade jag upp öppningen till ena kanten av manteln för att få så mycket längd som möjligt bakåt.

Håret var ett stort problem trodde jag innan. Mitt hår är inte långt nog för att göra en sådan knut på och jag är inte alls bra på hår. Som tur var har jag löshår i min egen hårfärg som sitter fast på en hårklämma. Den satte jag mig ner och snurrade hårslingor till förbannelse och satte upp med hårspännen. Det blev riktigt bra!

Första försöket med frisyren. Inte så illa. Jag fixade till den lite
mer inför själva mässan.

Så... hur blev slutprodukten av detta då? Jo så här:

Bra och dåliga sy program på tv.

På tv brukar man kunna se program där folk som tävlar i att sy och det handlar oftast om modekläder. Det är sällan som jag tycker något av det som de syr är snyggt. Inte ofta heller som jag känner mig inspirerad av dem att göra något själv. I mångt och mycket känns programmen, inte alla tack och lov, vara gjorda för att de ska gnälla på varandra. Något som jag finner extremt ointressant. Jag vill bara veta vad det är för utmaning, hur det går för dem att sy och resultatet. Vem som vinner är för mig oftast ointressant.

Nu i höstas har det gått två underbara program på Ur.se som går tvärt emot dessa program. Ett av dessa är Kvalitet (http://www.ur.se/Produkter?q=kvalitet) och handlar om kläder i stort. Här får man veta vem som tillverkar vad, vilka material som finns och hur de framställs, vad man ska tänka på när man köper saker eller fixar till det man har och mycket mycket mer. Helt underbart program som jag starkt rekommenderar till alla!

Det andra programmet heter Sy, sy, sy (http://www.ur.se/Produkter/184049-Sy-sy-sy-T-shirt) och handlar om en grupp ungdomar i olika åldrar som får sy kläder helt efter sina egna intressen. I vardera program går de även igenom vissa kläders historia som t-tröjan, luvtröjan och klänningen. Detta är ett program som verkligen inspirerar mig att vilja sy och det är så skönt att se folk som syr för att de vill inte för att de ska vara bäst och vinna. Dessutom är det skönt att höra en programledare som säger att det är okey att det är lite snett och vint på det man gör, du har ju ändå gjort den själv! Man behöver höra det i bland, speciellt när man som jag har massa sjukt duktiga människor som vänner som skapar underbara kreationer hela tiden. Då behöver man någon som säger, lugn det är ju jätte bra det du gör ändå!