Skjoldehamn dräkten - del. 2: Kjorteln

Välkommen till del två i min serie om när jag gör tolkningar av Skjoldehamns dräkten! Denna gång har vi kommit till kjorteln.

Min fästman hade två växtfärgade ylle tyger kvar efter tidigare projekt som jag fick ta. Tack min älskade!

Jag lade ihop tygerna med tyget till byxorna för att få en känsla för hur det kommer se ut och är riktigt nöjd. Det kommer bli så fint!
 

Konstruktion

Det tog ett tag för mig att fatta konstruktionen. Det rör sig fram och bakstycke är en och samma del, två ärmar, tre kilar per sida, en krage, en bröstlapp, en knapp och en ögla för knäppning. Till detta kommer en dekorsöm runt krage och bröstlappen.

 

Halsöppningen har jag för mig en skum konstruktion. Det är en konstig droppform om jag förstått det hela rätt. Lite läskigt att klippa till den för jag var så rädd för att det skulle bli fel.

 

 

 

Kul och ovanlig form blev det som sagt på halslinningen. Det var så här jag tycket det såg ut som han tolkade det i sin uppsats.

 

 

 

Annars är det ett rätt enkelt plagg. Raka kanter och lite kilar.

 

Sömmar

 

 

 Jag sydde ihop plagget med blå växtfärgat ullgarn. 

 

Det gick snabbt att sy ihop plagget. Jag är verkligen inte van med så korta sträckor att sy och att komma åt att hålla i tyget överallt. Jag fick inte ont i handen av utmattning en enda gång.

 

Krage och bröstlapp

 

 

Det var lite svårt att veta hur långt kragen skulle gå på de olika sidorna. Att halsöppningen var ojämn gjorde det inte enklare. Men jag tror jag fick till det bra. Jag har inte sett någon bra bild på hur plagget ser ut under bröstlappen. Så det är mycket gissningar här.

 

 

 

 

 

Efter mycket justerande så hittade jag en placering för bröstlappen som fungerar bra. Tyget nedanför bröstlappen föll på ett konstigt sätt om jag inte veckade ihop tyget. Det var något vid knäppningen som blev helt fel annars. Detta kan ha något med halsöppningens form att göra.  Jag kan ju ha helt fel men originalet ser ut som att den har en liknande konstruktion i det som återstår av plagget. Tyvärr fattas det material i underkant av bröstlappen så det är svårt att säga. Men författaren till uppsatsen som jag har använt mig av för konstruktionen talar om att broderisömmen som ska gå runt kragen fortsätter ner runt den högra sidan och troligen även längs den nedersta delen av bröstlappen och att detta i sig indikerar att bröstlappen är sydd på ett liknande sätt som jag har gjort här. Men med en annan söm som har en annan färg än dekorsömmen. Men mer om dekorsömmen senare.

Lägga sömmar

 

 

Sömmarna lades ner åt ena sidan och på så sätt stärkte upp den ihop fogande sömmen.

 

 

Detta arbete var trevligt att göra på tåget till och från jobbet. När tåget väl gick vill säga.... Men se vilken stor yta jag kunde bre ut mig på! En fördel med nya tåg och komma ombord först.

 

 

 

Här är det mesta lagt. Det är så fint att se konstruktionen och det melerade färgningen i tyget. Ett riktigt arbetar plagg, äntligen!

Broderisöm

 

 

På plagget är det bara en dekorsöm till skillnad från byxorna som det var fyra stycken. Här rör det sig om samma söm som den som användes mest på byxan. Den aktuella sömmen löper runt kragen på utsidan och runt bröstlappens högra långsida och undersidan. Övergången från kragen till bröstlappen har jag tolkat som en snäv kilform. Sömmen har jag även tolkat att den har sytts i själva plagget och inte i kragen och bröstplattan för jag har för mig att i uppsatsen står det att dessa är fastsydda med en annan avvikande färg än dekorsömmen. Av ren automatik hade jag lagt sömnen runt kragen innan jag sydde dekorsömmen. Jag vet inte om det var rätt. Det skulle inte behövas dock då dekorsömmen går igenom alla lager och stadgar sömsmånen.Om jag nu har sytt den i rätt lager vill säga. Men det vore svårt att sy den bara i det yttersta lagret.

 

Så här blev det med dekorsömmen runt kragen och bröstplattan. Jag hade inte någon silverknapp så det blev en knapp av ben i ungefär samma form. Det passar bättre med plagget i stort också då det inte är något exklusivt tyg i den, inga randiga tyger i krage och bröstlappen som originalet hade. Knappen fick en ögla som har sytts fast med samma garn som den är gjord av. Både knappen och öglan verkade inte vara fastsatta på något speciellt sätt men var av samma garn som dekorsömmen. Jag blev väldigt nöjd med resultatet och det var en häftig känsla att knäppa knappen när plagget var klart. Plagget beter sig annorlunda mot allt annat jag har och det är så intressant att uppleva. Den är skön både knäppt och öppen i halsen. 

Då detta plagg är gjord för att sitta under ett annat plagg så har fokuset på dekoren placerats runt det som kommer att synas när personen var fullt påklädd. Helt förståeligt. Dock tycker jag det ser lite kalt ut på ärmarna för de har ingen dekor alls. Men jag älskar plagget ändå. Det är ett skönt plagg som ser bra ut och är väldigt praktisk. Bara det att den har en krage och man kan knäppa upp den i halsen om man tycker det är lite varmt är fantastiskt! Jag ser fram emot att verkligen använda detta plagg med byxorna. Bältet i midjan som har här på bilen gjorde att plagget blev bekvämare. Det är inte ofta som jag tycker ett bälte gör skillnad i hur ett plagg för överkroppen sitter, men här är det verkligen så!

Då det är mycket tyg på nyckelplatser för konstruktionen som fattas på originalet eller som jag inte har fått beskrivet för mig hur det ser ut (framförallt under bröstlappen) så kan jag ha missförstått hur den ska konstrueras. Men jag tror att jag har gjort en någorlunda nära tolkning och jag är mycket nöjd med resultatet. 

Skjoldehamn dräkten - del.1: Byxorna

Skjoldehamn (Norge) fyndet, en hel dräkt med skor, byxor, kjortel, tunika, hätta, band i byxorna och vrist band (jag säkert glömt något mer)! Det är en hel del att göra med en massa detaljer av broderier, vävda band som sytts fast på plaggen och avvikande randiga tygbitar som bröstplatta och krage. Ett fantastiskt fynd som har tolkats som en samisk kvinna som levde under 1000-talet.

Jag ska vara ärlig, jag kommer inte göra den exakt. För jag kan mina begränsningar. Jag tänker dock göra ett försök att tolka dräkten som om det vore en kvinna under samma tid som bodde på en gård i Uppland. Jag kan ha extremt fel att slänga in ett sådant plagg i denna kontext och det är jag medveten om. Men vi har extremt lite kläder från denna tid i Uppland så jag kör på. Jag kommer använda mig av kraftigt ylle i alla plaggen och sy med ullgarn som antingen är ofärgad eller växtfärgad, det viktigaste är att garnet är ungefär samma färg som tyget jag syr i.

Den publikation som jag använder mig av är en masteruppsats skriven av Dan Halvard Løvlid. Denna uppsats är vad jag har hittat det bästa jag kunde använda mig av för att förstå konstruktionen på de flesta delarna. Det kan vara så att det inte är den bästa publikationen, men jag känner inte till någon annan som går in på samma detaljnivå så då är det den jag kör på. Jag är inte textilforskare, jag har bara kul.

BYXOR!

Jag beslöt mig för att börja med byxorna. För jag är så jäkla glad över att sy ett par 1000-tals byxor som har tillhört en kvinna! Så exalterad! I detta fall kör jag på ofärgad mörkgrå vadmal till byxor och mörkgrå ullgarn att sy med. Broderierna och brickbandet kommer göras i växtfärgade garn i färgerna lila, gult och rött. Då kör vi!

Jag började med att skissa av det jag tycker är essensen av plaggets konstruktion. Jag har inte studerat exakta tyger eller garner. Mitt fokus har snarare varit hur dessa plagg fungerar tillsammans med varandra. Ett par ofärgade mörkgrå byxor tycker jag var en bra grund. Ett tjockt och mysigt ylle hittade jag i en butik och kunde inte låta bli.

 

Byxkonstruktion

 När jag tittade på Dan Halvard Løvlids tolkning så ser det ut som att det bara är ett par byxben som smalnar av vid vristen med ett sprund längst ner på utsidan och har ett överslag av tyget i midjan som bildar en dragsko. Om jag mins rätt var det en diskussion som togs upp i uppsatsen att båda byxbenen var gjorda av två delar, det vill säga fyra bitar totalt för hela byxorna. Men jag tycker mig inte se det och inte heller Dan Halvard Løvlid (om jag minns rätt). Så jag körde bara på två delar.

 

Vänster bild är byxan ut och in när den är ihopsydd. Den högra bilden är byxan rättvänd med överslaget nervikt.

 

 

Kanalen i midjan syddes ihop på utsidan av plagget. Först syddes den fast med förstygn, sen veks sömsmånen upp och kastades fast genom plaggets alla lager med en bit garn som lades mot den klippta kanten på tyget. Jag tror inte att garn biten behövs en jag ville göra som originalet var gjord. Väldigt spännande!

 

Det blev jättefint!

 Det blev lite fel med längden på benen. Ironiskt dock är att ett av orginal byxbenen faktiskt har en påsydd del längst ner. Så det blev lite åt samma håll ändå. Så det kan gå!

 

 Tada! Ett par byxor. :)

Broderier, del 1

 

Nu var det dags för dekorsömmarna runt nederkanten på byxbenen. Det var inte lätt att förstå hur sömmarna skulle sys. Speciellt när jag inte broderar så mycket till vardags. Totalt är det tre dekorsömmar i tre rader längst ner och över sprundet. Sen kommer brickbandet och ovan den en dekorsöm till.

 

 Såg senare att det blev lite väl stora stygn på den första dekorsömmen. Men den håller ihop och ser rätt bra ut. Så jag är nöjd. Kanske lite gles på sina håll. Får se hur den beter sig när jag börjar använda plagget.

Över sprundet gick det ett broderi (här rött) med en annan typ av stygn än de två andra lagerna av dekorsömmar (här gul och lila). På fyndet var sömmen över sprundet i två olika färger. Jag vet inte om det var för att det var lagat eller för att den var gjord så från början. Men jag nöjde mig med bara en färg. Det var nog att förstå själva sömmen för den skiljde sig en del från den andra dekorsömmen.

 

Den gula dekorsömmen blev samlare än den lila, något jag tycke var bra. Tror den blev tätare också. Den var även tydligare än den lila och var lättare att se att sömmen såg ut som ett fiskbensmönster. Väldigt fint.

 

Det var inte lätt, men se så fint det blev! Dags för nästa steg!

 

 

Brickband

 

 

Då jag inte kan tekniken som original bandet var gjord av så gjorde jag ett brickband. Jag använde mig av samma garn i bandet som i dekorsömmarna. Detta då det verkade vara ett liknande tänk i originalet. Så jag försökte få det att se så likt ut som möjligt fast med en annan teknik på bandet. 

 

Då orginalbandet var vävt i tuskaft så ville jag väva ett band som skulle se snarlik ut i formen. Därför valde jag att göra ett brickband där brickorna från vänster träddes åt vänster och de från höger träddes åt höger och de är i stort lika många av vardera. Det fungerade bra för mig. Jag placerade färgerna i garnet på motsvarande sätt mot hur de var i originalet.

 

Jag ville ha ett så slät väv som möjligt och det innebar att jag bara vred brickorna åt ett håll. För att det skulle funka var jag då, så klart, tvungen att vrida tillbaka varpen så att jag kunde fortsätta väva åt samma håll som tidigare.

Detta kräver ett visst förarbete som jag är rätt ny på och inte gjort så många gånger. Varje brickas varptrådar knöts ihop och sattes på en pinne så de var lätta att trassla ur de andra knytena när varpen var för vriden för att forsätta väva.

Det var kul att se hur bandet växter fram och att det påminner om orginalet. Brädden på bandet blir faktiskt rätt nära!

 

Broderier, del 2

Efter brickbandet syddes dit så skulle en sista dekorsöm sys dit. Färgkombinationen motsvarar den kombination som originalet har, därför blev det en lila dekorsöm överst. Lustigt att se hur den sömmen blev så mycket smalare än den första jag gjorde. :P Men det är fint ändå!

Byxorna blev riktigt bra. De är jättesköna och ser bra ut! jag har dock inte vågat mig på att göra midjebandet än. Det är en flätteknik som jag lite bävar för, för jag förstår inte riktigt hur jag ska göra.

Jag kan sitta och titta på banden samt broderierna länge. De blev riktigt snygga. Plagget känns också mer stadigt och hållbart. Det var riktigt roligt att göra sprund nere vid fötterna. Något jag aldrig gjort på ett par byxor förut. Hela projektet har innehållit så mycket som jag inte gjort förut. Det är så kul!
 

1200-tals kläder del 2: röd mellanklänning

När jag skulle sy mig en 1200-tals klänning tittade jag på vad som fanns från Sverige rörande denna typ av plagg. Här återfann jag Södserköpingsskorteln, som tolkats som ett damplagg, dock återstår det bara mitten delen av klänningen. Överdelen och nederdelen fattas. Det samma gäller på ärmarna. Därför har jag valt att använda mig av en herrplagg: Moselundskjorteln från Danmark för att den är mer bevarad. Dateringen för dessa plagg är ungefär den samma och det passar ju bra. M har sprund fram och bak medan S har en haldskiptan (mi-parti) skurning som innebär att den har två delar mer än M som bara är av en färg och inte har fram och bak panelerna i två delar.

 Det roliga med detta plagg är att kilarna i sidorna i bak går upp till axlarna på var sin sida av mitt-våden. Jag körde även på ärmar med sprund för att kunna ta på och av ärmarna när jag vill. Ett av de egenskaperna med mellanklänningar från denna tid som fick mig att vilja göra ett sådant plagg.

Jag sydde klänningen med ett tunt garn som var väldigt nära i nyans med tyget som är av tunt ylle kypert. Det var kul att se hur fint allt blev när sömmarna lades. Att ha sprund mellan ärmen och kroppen på klänningen underlättar stort när man ska komma åt och lägga sömmar.

Nu när jag skriver detta så inser jag att min dokumentation inte är så bra. Jag ser inte alls hur många delar det är i beskrivningen (det ska vara 10 delar), inte heller hur ärmarna är konstruerade (de är S-formade och snäva runt handleden, se nedan). Så jag fick nu passa på och rita in detta i min bok. Där av de finns med på bilden ovan. :P

Plagget är väldigt brett och lågt. Den måste vara lång för att kunna dras upp i bältet vid höften utan att vara allt för kort. Genom att ha den så vid gör att det med lätthet går att ta av ärmarna medan klänningen sitter på kroppen med ett bälte som tyget vid livet hänger slappt över. Detta överhäng av tyg kan även användas som en ficka upptäckte jag när jag gjorde en liten film på området.

 
  Jag älskar verkligen denna klänning, den är så skön och praktisk. Är det en väldigt varm dag så är detta en av de bästa plaggen jag kan ha på mig. Kanske därför som jag inte kan hitta en enda bild på plagget när jag har den på mig rakt framifrån eller rakt bakifrån. Inte heller med armarna i ärmarna. För det är så skönt att ha dem ur!:P Om någon är intresserad av denna tidsperiod så kan jag varmt rekommendera den, kläderna är sköna och praktiska samt snygga enligt min mening!