Spelbräda

Enda sedan träslöjdens glada dagar har jag velat göra saker av trä. Dock blev det första, och ända, jag skapade fritt efter att ha gjort allt man skulle göra för betygen blev bara skit och jag har sedan inte vågat göra något mer i det materialet. Jag hade inte heller någon motivation då vi inte hade någon arbetsbänk hemma och jag där med inte visste hur jag skulle ta mig till. Olikt mina bröder som bara körde på och sabbade golvet i sina sovrum för att göra högtalare. Sorry, killar, ni gjorde faktiskt det. :P

För inte så länge sedan var jag på ett endagslajv. Min karaktär var en misslyckad spelare som inte kunde inse att jag inte kunde livnära mig på att hålla på med spel och dobbel. Under den kvällen satt jag länge och spelade ett spel som heter Torn (eller Tornet). Det var ett spelbräde med insatser som man lade ut där tärningen sade att man skulle placera sina marker eller om man vann och fick plocka upp. Jag är inte en spelintresserad person i stort. Där emot kan jag i bland fastna för en del bräd-/kort-/rollspel. Och detta spel är just ett sådant!

Efter denna kväll ville jag göra ett eget bräde och egna marker. Tänkte att det nog gick fortare än att köpa spelet om jag lyckades hitta ett. Efter att ha letat lite på nätet hittade jag inte något spel som hette som detta. Så jag fick köra helt från huvudet. (I efterhand fick jag veta att det är som ett tyskt spel som heter Glückhaus [Lyckans gris?] och House of Fortune på engelska. Dessa har dock inte något nummer fyra på brädet. Spelet är från medeltiden, mer exakt århundrade vet jag inte. )

Som tur var har en av mina bröder en egen träverkstad och en del träspill. Så jag ägnade en helg hos honom och gjorde själva träskivan till brädet. Det var en gammal bräda från en vägg som var målad med faluröd färg. Så denna planka kapades till rätt längd och hyvlades till en trevlig, någorlunda slät yta.

Jag hade innan köpt runda träplattor som man har till pyssel som jag tänkte ha som marker. Om man inte orkar vänta på att lära sig göra avancerade i horn så kan man göra så. :P

Dessa passade jag på under samma helg att färja i ett rött färgbad hos min bror. Färgen är inte alls historiskt på något sätt utan stank av lacknafta. Jag rekommenderar ingen att göra detta. Speciellt inte inomhus utan att ha lite drag utifrån. De blev rätt bra i alla fall. :)

Efter detta ritade jag en mall på hur planen skulle se ut. Alla raka linjer gjordes på ett papper som jag tejpade fast på brädan.

Eftersom jag aldrig har gjort detta förut så testade jag att rita ut linjerna med hjälp av en sporre. Det är inte lätt i alla lägen att få ut motiven och det blev inte alltid så synligt. Efter det började jag fördjupa linjerna med en kniv.

De delar som var mer snirkliga, de två ringarna och grisen, kalkerade jag av bilder från datorn med en blyertspenna på ett vanligt kopieringspapper. Linjerna fyllde jag sedan i lite mer och vände trycket mot träskivan och följde sedan med en penna i linjerna från papprets baksida. Så där man gjorde som barn, typ, när man ville rita av något men inte kunde det på fri hand. :) Motivet blev bättre än jag trodde i tydlighet!

I detta läger var det dags att börja snida ut så det blev lite bredare djupare skåror så motivet syndes bättre. Detta var inte lätt, min kniv som jag använde mig av var lite för grov och stor eller bara min tecknik var dålig. Hur som helst så snidade jag tills jag blev nöjd eller inte vågade karva mer. Det var svårt på sina ställen där det var en kvist eller där ådringen inte ville att jag skulle sväga utan bara gå rakt i dennes riktning.

Min tanke var från början var att ta kol och fylla i fördjupningarna med. Jag har dock inte kol hemma så det blev lite svårt. En bekant tipsade mig om att gå ut till en grillplats och ta kol där ifrån. Jätte smart! Men jag kom aldrig iväg. Dock kom jag iväg till en kompis på en hantverksträff. Hon hade briketter och gav mig en. En annan snäll person där gav mig också lite fett som jag kunde blanda kolen med så att det fastade bättre. Så sagt och gjort så låg jag där på magen och rev av briketten och blandade det med fettet för att sedan smetade ut det på brädet.

Efter en stund insåg jag att det handlade mer om att ha mer fett än kol som man gned ner i springorna i cirkelrörelser. Det var riktigt roligt att se hur motivet började bli mer tydligt. :)

Jag lät sedan brädet vara i några dagar innan jag började slipa ner ytan så att jag fick bort så mycket av det överflödiga fettet och kolet som möjligt. Detta gjorde jag med en bit sandpapper som vi hade hemma. Jag slipade ner så pass långt som jag vågade innan risken var att motivet i sig skulle påverkas negativt.

Jag är riktigt nöjd med resultatet! Med tanke på att jag bara hade ett litet hum om hur jag skulle göra så blev det jätte bra. Mest nöjd är jag över att jag fick till grisen så pass bra!

Detta projekt var jätte roligt och jag längtar redan efter att få jobba i trä igen! :D

Fäktbyxor

För länge sedan gjorde jag en brottarjacka. Den baserades på de brottarjackor som man kunde köpa förut med en egen variant på.

Nu har jag gjort mig ett par fäktbyxor! Dessa byxor är också till viss del baserad på andra fäktbyxor som man kan köpa.

Tyget jag valde var svart jeanstyg. Det hittade jag som stuvbit i en butik för ca 100 kronor om jag mins rätt.

I går tog jag mig ann att börja med mönstret. Jag utgick ifrån ett par rätt vanliga raka byxor utan fickor. Mönstret fick jag för länge sedan inför mitt första lajv som jag var på.

Det viktigaste med fäktbyxorna är att de sitter högt om magen som skydd, har bra rörelsevidd och går nedanför knäna.

Mina byxor består av fyra huvudsakliga bitar, två i fram och två i bak. Över magen har jag satt en dubbelvikt band som jag även använder som knäppning med ett kardborreband samt ett blixtlås i gylfen. Under knäna har jag satt band med en bit resår på så att den går att vidgas lite när man ska ta på och av sig dem.

Jag är rätt nöjd med det mesta av byxorna. Själva knäppningen i midjan borde jag ha gjort annorlunda. Men jag var lat och gjorde det helt i en enda rak bit.

Och så här blev de!:

Många andra fäktbyxor har hängslen. Men det har jag hoppat över. Det samma är bakfickan som också brukar finnas. Många har även mer skydd i form av skumgummi i sytt eller som man sätter ner i fickor på sidan av benen. Om jag känner behov av något av detta vid något tillfälle så kanske jag skaffa också. Men just nu är jag nöjd med det jag har åstadkommit. :D

Linne hättor

Till Visby i år ville jag ha en ny hätta och eller huvudduk.

Många har gjort Birgittahättor och jag blev nyfiken på varför alla hade sådana. Så jag började leta reda på ett mönster. Som vanligt, kan man nästa säga, så fick jag hjälp av att gå in på Katafalks sida.

Jag ritar av den och gör en variant på den till mitt huvud. Det här blev resultatet:

Jag har än inte orkat sy ihop banden till ett enda. Så jag har nålat ihop den i bak och stoppat in ändarna under bandet. Jag börjar förstå varför andra gillar dem. De är enkla. Sitter kvar på huvudet där min gamla snibbhätta skulle åka av. Ännu bättre när jag har sytt ihop delarna i bandet. :P


Under tiden som jag letade efter mönster på detta var jag dock lite osäker på om denna var populär under 1400-talet. Så jag tittade runt på bilder från 1400-talet och fann en annan typ av hätta, eller kanske ska benämnas huvudduk (o_0)? Det är iallafall en lång tygbit som man virar runt huvudet. Jag hittade en grupp bilder som visar hur man knyter denna huvudbonad. Där kallas det för turban. Något som jag finner nu är ett bättre ord än vad jag själv kunde komma på. Dock blev min för kort, så den går bara runt ett varv på huvudet i stället för två som jag tycker att det ser ut som den gör på bilderna. Och så här blev den:

Trots att den blev för kort så är jag jätte nöjd! Den blir fin och passar bra till mina kläder. Då denna tyg bit, som det ändå rör sig om, är ändå rätt lång så testade jag att göra använda den som haklin och slöja. Och det gick!

Den borde dock vara lite bredare så att den täckte mer i nacken och i fram. Men den räcker bra på längden. :)

Så i Visby använde jag dessa flitigt. Dessa tillsammans med min gamla goding den röda mellanklänningen och tillsammans med min blåa överklänning som blev klar innan färden till Rosornas ö. Jag börjar äntligen få till en hel uppsättning i ett historiskt sammanhang!

Just nu håller jag på med en tjockare överklänning så jag kan vara lite varmare. :)

Vapensköld

Min fästman och jag har en liten drake som symbol. Den har sin ursprung som skulptur på ett altarskåp där den biter en präst i hälen. Den är jätte söt! Min fästman hade redan gjort en tygversion av den och satt den på sin dubblé. Jag hade tänkt göra något liknande genom att sätta den på min 1400-tals klänning.

Med tiden kom jag att ändra inriktning till en vapensköld. Först för att det vore kul att ha en, de är riktigt fina och blir snygg väggbonad att pynta tältet med.

Då jag är med i olika typer av medeltidsrelaterade föreningar så ville jag få med dem i vapenskölden tillsammans med vår lilla drake.Vid det här laget hade jag redan klippt ut draken och sytt konturer i och runt den. Jag är inte så intresserad av att brodera så jag var lite kluven till att behöva göra det. Men för att få till en vapensköld så måste jag sätta igång någon gång. :P

Efter det blev det att lista ut vilken bakgrund som de ska ha. Efter att ha läst på lite kom jag fram till att mina färgytor (svart, blå och röd) måste delas upp med en metall, som alternativ för guld eller silver kan man använda sig av vitt. Så vitt fick det bli. Nu var det dags att rota i spillbitshögen som aldrig tycks blir mindre. Så nu var det ju bra att man kunde få ut något ur den!


När det kommer till formen på skölden var det svårt att få till det utan att titta på en befintlig sköld. Efter en del fixande så kom jag fram till rätt form. Då var det dags att klippa ut mönstret och rita ut det på tyget.

 

 

Först sydde jag ihop de olika fälten för att sedan sy fast figurerna. Nu fick jag äntligen nytta för min ram som jag köpte för ett bra tag sedan!

Slutresultatet blev rätt bra tycker jag. Det är lite synd att de olika fälten inte är av samma kvalité. Detta gör att tyget blir lite fladdrigt på en del ställen. Jag får ta och stärka den delen vid ett senare tillfälle. Men med tanke på att det var mitt första försök att göra något ordentligt med broderi så är jag riktigt nöjd!

Laga skor

För många år sedan gjorde jag ett försök att lära mig göra medeltidaskor. Jag gjorde ett par som blev fel och i förlängningen fula. Då insåg jag att jag inte tycker om att jobba i läder och att göra skor inte var något för mig.

Senare fick jag ett par medeltida skor av mina vänner på min födelsedag. Jag älskar dessa skor och har gjort det från början! Tyvärr så har jag nu typ åtta år senare slitit ut dem. En av dem fick ett hål i hälen genom både ovanlädret och den stödjande delen i bak. Båda skorna töjdes även ut med tiden i ovanlädret så att till slut så tappade jag dem när jag försökte gå.

Dessa skor har länge varit en ångest grej för mig och jag har funderat flyktigt på hur jag skulle laga dem och tiden gick.

Men nu så har jag äntligen lagat dem! I går tog jag mod till mig och bad min fästman om hjälp. Jag tvättade rent dem, tog på mig dem för att sedan mäta ut vart vi skulle göra snittet för att sy in den vänstra skon först. Vi gjorde två snitt ett på var sin långsida för att sedan med syl förbereda för tråden. Det var pilligt som väntat men jag hade ovanligt trevligt medan jag sydde mina skosömmar.

Resultatet blev rätt bra! Jag är rätt nöjd med detta:

 

När det kommer till den högra skon blev det lite mer besvärligt då det inte räckte med två snitt och sy ihop. Hälen var även trasig och behövdes sy igen. I stället för en vanlig dubbelsöm så försökte jag göra en variant av korsstygn först på den inre stödlädret och sedan på ovanlädret.

 

Resultatet av detta blev bättre än förväntat. Inget jämna stygn men det förväntade jag mig inte heller. Får se hur länge de håller. Men fina blev de!

 

 

Sköldehamnshättan (Skjoldehamn)

Sköldehamnshättan (Skjoldehamn) är ett intressant plagg. Det finns en massa olika tolkningar på hur den ska se ut och är gjort. Roligast är just att det finns så mycket kvar av den! Plagget är daterad till 1000 talet.

Första gången jag kom i kontakt med den var när en vän berättade hur den var konstruerad. Jag blev så fascinerad då jag bara har gjort struthättor mer eller mindre baserade på Bockstensmannens hätta. Dock kommer jag inte gå in på vad som skiljer dem åt mer än att den senare har en lång strut och är mer böjande i formerna och den tidigare är en långsmal del och två mindre fyrkanter. I länkarna nedan finner ni mer information om Sköldehamnshättan som bara är några av det som finns på nätet:

https://www.pinterest.com/pin/405535141420429764/

https://nattmal.wordpress.com/2015/03/03/skjoldehamnshattan/

https://hantverkat.wordpress.com/category/vikingatid/

Då jag gjorde detta plagg första gången så hade jag bara tillgång till följande bok:

 

 

Dock blev jag fundersam då den information jag fick från början var att denna hätta skulle vara helt rak i fram. Men jag gjorde som det stod och detta blev resultatet:

 

 

Efter att ha snurrat runt på nätet lite och hittat bilder på själva plagget i fråga så fann jag att det inte behövde sticka ut i fram. Så jag tog bort avsmalningen vid ansiktet och sydde ihop det hela:

 

 

Denna hetta gjorde jag som julklapp till min fästman. Och jag ville ha en själv också. Så då var det bara att sy en egen! Som tur var hade jag lite mer tyg som låg hemma som passade mycket bra. Så då var det bara att sätta igång! Så här blev den:

 

 

Denna hätta är mycket skön och sitter jätte bra! Tyvärr så har jag inga bilder där jag har den på mig dock. Men mysig är den!

Smockad särkt + flamlänsk klänning = helt rätt!

Förra året sydde jag en Flamländsk pigdräkt. Dessa var pigor från landet som bar dem. (Se tidigare inlägg)

 

 

Förra helgen blev jag klar med en smockad särk. Båda är jag otroligt nöjd med! Tanken var att jag skulle göra en Bumla till särken. (Se mer i inlägget innan detta.)

 

 

Dock blev jag ytterst glad när jag fann denna bild på en flamländsk kvinna:

 

"Joachim BEUCKELAER_Is one of the Flemish and Dutch artistians who have painted the girl in front of a fireplace." Tagen från någon hemsida på nätet.

 I lördags var jag och min fästman i Vasaborgen för att planera inför Uppsala Vasafestival (www.vasafestival.wordpress.com). Då passade jag på att testa en combo mellan dessa plagg. Och här kommer resultatet:

 

Här försöker jag fixa en håruppsättning som är likt den på målningen ovan. Jag har flätat in ett band i håret och virat den delen som sticker ut från flätan runt huvudet. Inte perfekt men ett försök. :P

 

Här ser man särken och klänningen utan linneöverdelen som tillhör dräkten. Jag gillar skurningen på klänningens kontrast mot särken!

 

 

När man är i ett museum måste man ju använda lite rekvisita vid bildtagning. :D

 

Jag är mycket nöjd och kommer se fram emot att jobba i dräkten under festivalen!

Smockad särk

Jag har ett tag sneglat på en dräkt typ som diskuterat mycket om vad den kallas och vem som bär den. En del kallar den Bumla, andra säger att det är en kampfraudräkt eller trossfraudräkt. Vad den egentligen heter vet jag inte och orkar inte gå in i det hela. Även vem som bar den är också en sak som man måste engagera sig mycket i för att just veta vad man kallar den. För mig är det en dräkt som man ser många kvinnor i under Medeltidsveckan. Det är massa färg med olika slitsar och snitt. Extremt läckert!

För ett tag sedan beslöt jag mig för att göra en egen sådan. Första steget var att köpa mig ett par smockade ärmar. De låg där så inbjudande och kostade två hundra kronor. Jag skulle bara ha dem!

Sen hittade jag en jätte bra blogg som berättade hur man skulle göra en smockad särk:
https://katafalk.wordpress.com/2012/06/26/patternmaking-for-the-kampfrau-hemd-chemise/

Så nu var det bara att komma igång! Det hela började att sy ihop ärmar med fram och bakstycke.

Efter detta var det att göra sprunnet  i fram.

 

 

Och det är nu det jobbiga börjar genom att pricka ut var smockningen ska vara. Då jag inte kan hitta fotot på detta så kommer det en annan bild på när jag provade på att smocka från första början. :P

Efter detta var det dags att börja dra stödsnören till själva ihop dragandet inför smockningen. När jag var klar med detta så var jag så trött på att göra det och ivrig på att få börja smocka att jag därför inte fotade innan tyget är veckat. För att förstå denna process mer kan man titta på länken som jag delat tidigare.

Efter detta tråcklade jag stödtrådar på framsidan.

 

Nu var det svåraste brodera ihop allt på framsidan. Jag har aldrig varit så intresserad av att brodera och när jag har försökt har det aldrig blivit så lyckat. Dock måste jag säga att jag blev ändå nöjd med mina svajiga linjer.

 

Efter smockningen var det dags att stödja upp på baksidan och fixa snörning för kragen. Men precis innan jag skulle göra detta så upptäckte jag att en ärm satt ut och in. Det vill säga med smockningen på insidan! Efter att ha tagit en fika så kom jag fram till att jag var tvungen att klippa av ärmen mitt på, vända på mudden och sy tillbaka den. När jag gjorde detta passade jag på att kapa den andra ärmen också på samma nivå för att göra den i samma längd som den andra. För de hade inte samma längd från början. Detta hade jag inte upptäckt innan.

Smockningen på ärmarna var lite stora och jag ville ha knäppning på dem så att jag kunde kavla upp ärmarna. Därför sprättade jag upp sömmen som höll ihop tyget, satt fast förstärkning i bak på smockningen och sydde dit nappar.

Jag är riktigt nöjd med resultatet! Detta plagg är så långt i från det jag har gjort tidigare att jag var tvungen i bland att lägga ifrån mig för att smälta de olika delarna i processen. I teorin är det inte svårt. Men när man sitter där med all tyg så är det svårt att se vad man egentligen gör!

 

Nu har jag grunden klar och har redan fixat tyg till själva klänningen. Denna tror jag inte kommer ta alls så lång tid att sy och det glädjer mig. Dessutom slipper jag brodera! :)

 

Nyigen hittade jag denna bild:

 

 

Jag blev så glad för då har jag belägg för att använda min nya särk till min flamländska klänning! Färgen stämmer rätt bra till den också så nu är det bara ett blått förkläde som fattas. :)

 

Påtad halsduk

Ända sedan grundskolan har jag varit ogillande till att sticka. Att få maskerna att vara kvar på stickorna med ett krampaktigt tag och dessutom behöva räkna maskor så det blir bra är de minnen jag har från det hela. Något som ger mig kalla handflator än i dag.

Där emot har jag glada minnen av mig och min syster som sitter hemma och påtar upp en stor del av mammas garn som resulterade i en stor boll. Påtning var okomplicerat och roligt. Inga maskor som försvann där inte!

För ett tag sedan fick jag tag på några härvor tjockt lila ullgarn. Jag är väldigt svag för just den nyansen och tänkte att de ska jag minsann ha! Tyvärr kom jag bara på saker att göra med dem som innebar stickning. När det sedan visade sig att det var för lite garn för att göra kofta beslöt jag mig för att göra en härlig halsduk i stället.

Tanken var att påta en lång, lång tåt som jag sedan sydde ihop i en U-form så den blev bredare. Sagt och gjort. Jag satte mig glad i hågen och påtade.

Det var inte lite nostalgi över detta måste jag erkänna. :)

Det blev en lång tåt som sagt. Denna tåt blev tyvärr inte så bred som jag hade hoppats på. Detta trots att jag hade sytt ihop allt så att det blev bredare. Det var dock inte någon idé att sy ihop dem en gång till för då blev den för kort. Det var bara att påta en lika lång grej till som jag sen sydde fast på halsduken så den blev bredare.

Sagt och gjort...

 

Och vilket resultat! Den blev jättebred och jättelång. För att ni ska förstå hur stor skillnad det blev när den bars kommer en före och efter bild så att säga.

 

Jag är jätte nöjd med denna halsduk. Det är så att jag börjar fundera på andra roliga saker jag skulle kunna göra av påtade tåtar! :D