Jag ville ha en överklänning till min 1200-tals dräkt. Jag fastnade för en tolkning av det som kallas heliga Birgittas mantel (Nokert 1997: 91f). Den hade tolkas om som en klänning (Surkot). Jag vet inte klänningens historia mer än att den påstås ska ha tillhört Birgitta och att den finns i Rom (Ibid: 91). Då jag bara fuskar mig till historiska kläder och inte forskar på dem så vet jag inte sanningshalterna i detta. Inte heller om klänningen gjordes i Sverige eller nere i Italien (eller Vatikanstaten heller för den delen). Men då den tas upp som referens i en bok om Bockstensmannen leker jag med tanken att plagget är gjort i Sverige, eller iallafall norra Europa. Även att omtolkningen av den från en mantel till klänning stämmer.
Det rör sig om en ylleklänning som saknar ärmar. Om den har haft ärmar en gång i tiden eller inte vet jag inte och det sägs i boken att de inte heller kan ta någon ställning för eller emot (Ibid). Jag laborerade med hur eventuella ärmar till dräkten skulle kunnat vara konstruerade (se bilden nedan). Men valde att inte göra några ärmar alls. Mest för att jag ville ha den som ett komplement till min röda klänning (se 1200-tals kläder del 2: röd mellanklänning).
Modellen består av att plagget är delat på en fram sida och en baksida (med stora armhålor och en snäv halsöppning med sprund som jag enbart anser mig se på bilden som de har av tolkningen i boken [Ibid: 92]). Fram och bak görs av tre paneler som går ut som en solfjäder nedåt från mitten av skuldrorna och bröstkorgen. de bitar som klipps bort när plaggen sys ihop sätts in som kilar mellan panelerna. Plagget vidgas i sidorna av varsin kil som sträcker sig från armhålan och ner mot golvet. Plagget ska även ha fickslitsar (Ibid: 91).
Jag fann det lättast att sy ihop våderna mot varandra först och sen passa in kilarna där emellan efteråt. Se upp så att alla delar verkligen sitter där de passar bäst när det sys ihop så inget behöver sprättas. Jag råkade sätta några delar fel som krävde sprättning. Så gör inte vad jag råkade göra. :P
Plagget har fått en vidd över bröstet som jag inte tidigare har varit med om. De
gillade verkligen breda plagg på den tiden!
Jag gjorde den även medvetet
lite kortare än annars då jag har förstått att överplagget brukade vara
kortare än mellanplagget (Ibid: 88). Birgittas klänning har tolkats kortare i fram
än i bak (Ibid: 91f). Men sägs även att man inte kan se skillnad på
överplagg och underplagg mer än att de första nämnda kan vara kortare och ha slitsar samt att de har fickslitsar (Ibid: 88)
Jag har dock inte gjort fickslitsar än (samt pressa sömmar). Något jag har glömt att göra, men det kommer! Fickslitsar underlättar om man använder klänningen som ett tält med struthätta som tak ovanpå. Det är jättemysigt. ;)
Jag är nöjd med plagget och den är mysig att ha på sig. Jag ser fram emot att ha detta plagg på mig många gånger.
Källor:
Nockert, M., 1997, Bockstensmannens dräktplagg, i: Bartolsson A. (Red.), "Bockstensmannen och han dräkt, Borås, s. 79-110.
