Att vaxa linnetrasor

Förra året köpte jag vaxat linne. Perfekt att svepa in fasta matvaror i som man ska ta med sig som fika eller sätta som lock på skålar i kylskåpet m.m. Nu var det dags att bättra på vaxet på linnet. Något som jag läge velat göra. Men jag hade varken vax eller kunskapen om hur man gjorde. I somras köpte jag en bit bivax som var stor som en handflata. Så nu hade jag det som behövdes för att kunna fixa till linnebitarna. Det dröjde dock ett tag till innan jag kom till skott. Mest för att jag fortfarande var osäker på hur jag skulle gå till väga. Men nu bar det av!

Som jag har fått lära mig så börjar vax smälta mellan 60 - 65 grader.

Jag testade att lägga en bit linne med riven vax på i en ugnssäker form i ugnen på 65 grader.

Det såg bra ut till en början....

 Men det visade sig att mycket vax hade runnit igenom. Så nu var det ett lager vax i formen och för lite på själva tyget. Under tiden det låg i ugnen så litade jag en sida på nätet som sa att man borde inte använda samma rivjärn m.m. som man har till matlagning som till att hålla på med vax då det är svårt att göra rent. Även att man skulle undvika spola ner vax i slasken m.m. då det kan sätta sig som en propp i rören. Att jag inte hade tänkt på det sistnämnda tidigare är lite genant. Men bra att jag fått lära mig nu innan det var någon risk för det. :)

När jag hade upptäckt att det fastnade i formen kom jag ihåg att jag hade läst något om att man kunde lägga linne med vax på under bakplåtspapper och dra med ett stryktjärn över det för att få ut vaxet. Så jag testade det.

Jag vek bakplåtspappret på mitten och lade tyget på ena sidan, sen på med vaxet.

Sen vek jag över den andra delen av pappret över tyget och strök.

Så här ser det ut när man har gått över med strykjärnet.

Resultatet blev jättebra! Blev dock lite för lite vax på en av de tygbitar jag gjorde det på. Men det var bara att riva lite mer vax och göra om proceduren. Det går väldigt fort att stryka och man fick resultat på en gång. Detta till skillnad mot första försöket med ugnen för då skulle formen och allt bli varmt först innan vaxet började smälta.  Jag satt där en bra stund innan det hände något. Det blev också klumpar i ugnen som jag slapp med strykjärnet. Med strykjärnet gick det som sagt snabbt. Det betydde att det svalnade fort också, så jag var tvungen att ta bort tyget från pappret snabbt så det inte fastnade när det stelnade, vädra det lite och lägga det på ett annat papper för att svalna och stelna. Här krävdes det att tänka till så man inte bränner sig.

Slutresultatet blev jättebra och jag är väldigt nöjd med det jag åstadkom. Nu kommer det inte vara lika jobbigt att ta tag i detta när det är dags att fylla på vaxet igen. :) Jag sparar även bakplåtspappret till nästa gång för det blev inte så smutsigt. Det förenklar processen ytterligare.

Om någon är sugen på att vaxa tyg så tänk på att när ni ska göra rent tyget, använd kallt vatten och milt diskmedel. Och när när man trär tyget över en skål/glas/kopp eller vikit ihop det som ett paket runt något. Håll i med händerna en stund på tyget i den form man önskar så formar det sig efter det och håller formen när man tar bort händerna.

Hållbar Fredag!

Jag känner mig mycket främmande till Black Friday. Denna vecka har det snackats en massa om detta i reklamer och massa diskussioner på tv. Hela grejen att vi ska i Sverige anamma en amerikansk försäljningsstrategi i en tid då vi mycket väl vet om att köpa nya saker i större omfattning inte är det vi behöver nu och absolut inte i framtiden. Jag blir snarare sugen på att göra mig av med egna saker och laga kläder. Det har inspirerat mig till att göra denna dag till min Hållbara Fredag! En dag då jag satsar lite extra på att gå mot strömmen av köphetsare och verkligen gå igenom mina kläder och saker och laga det som behövs lagas och göra mig av med det som inte behövs längre.

Denna vecka var med andra ord ett perfekt tillfälle att äntligen rensa ur min garderob. Det blev två kassar till välgörenhet dagen till ära. Så nu har jag bara kläder i garderoben som sitter bekvämt och inte är för små. Det kändes skönt att se påsarna försvinna ur mina händer. Även att se hur många galgar som blev frigjorda. Nu är det slut på att jaga galgar när det är dags att hänga tvätt. Så skönt!  Insåg även att majoriteten av de kläder som jag rensade ur garderoben var kläder som hade köpts på secondhand. Så de kommer att säljas minst en tredje gång till. Inte illa. Men jag inser också att jag har för mycket kläder och att de kläder som rensades ut nu inte har använts på flera år. Så jag får verkligen tänka mig för nästa gång jag är på secondhand om jag behöver just detta plagg som jag håller i mina händer.

Passade även på att också sy ut ett par byxor. Så skönt! Nu kommer jag inte att tveka att ta på mig dem igen. :) Lagade även ett hål i ett par träningsbyxor så jag vågar visa mig i dem.

    

Jag lagade även en kjol med ett litet Packman spöke som jag har gjort. Det finns lite fler hål på plagget och de kommer också få ett varsitt spöke. Ser fram emot att börja brodera dem (Helt otroligt, jag längtar efter att brodera. 0_o)!

            

För ett tag sedan lagade jag även en tröja med Star Trek logga i lila som jag också hade gjort själv. Blev riktigt bra. Nu vill jag bära den tröjan mer specifikt för hur den ser ut än bara en vanlig svart tröja! :)

Glad hållbarhets freda!

1400-tals turban 1:1

Under 1400-talets andra hälft var det stort mode med turbaner på olika sätt. Jag tänkte mig prova på att testa göra så många jag kan hitta. Än så länge har jag gjort två. Den som jag känner mig mest bekväm med att göra är när man virar den runt huvudet så att det är två långa "korvar" som lindats runt huvudet.

Jag har i år äntligen skaffat mig en bättre bit tyg att göra turbaner av. Min förra var för kort över huvudet från pannan mot nacken och var allt för stel. Inte så lätt att göra något med den. Min nya är betydligt mer passande. Den är 47 x 300 cm och av ett mycket tunnare tyg.

I Visby i år så behövde jag knyta på turbanen när vi hade kommit in på Kapitelhusgården. Min fästman filmade mig utan att jag var beredd på det när jag tog på mig turbanen. Filmen blev rätt bra och den är rolig att titta på, även för mig som annars inte klarar av att titta på mig själv. Så jag tänkte att någon annan kanske får någon glädje av den också om jag lägger upp den här.

Han filmade även en liten snutt när den var färdiglindad. Jag har aldrig lagt upp något på YouTube tidigare och hoppas det inte märks så mycket. Oavsett så här kommer de, mycket nöje!

Ask med skjutlock i ek

Jag har länge velat göra en ask med skjutlock som jag tänkte ha till mina järnålders saker.

Så under några besök hos min bror som har en snickarbod gjort mig en. Den är gjord i ek, något jag ångrade lite då det är ett så hårt material. 

 Den blev bättre än vad jag trodde den skulle bli. Så jag är jättenöjd. 

Blå järnålderssärk till min vikingatida gotländska peplos

Jag har nu äntligen gjort en särk till min vikingatida gotländska peplos. Jag letade länge efter diamantkyperttyg som inte är tvåfärgat och hittade tillslut ett jättefint handvävt och handspunnet tyg med så lite kontrastfärger som möjligt. Några månader senare fick jag veta att det hade lanserats tyg som är baserad på tyg från Birka och som inte hade någon kontrastfärg i sig alls. Men då hade jag redan köpt mitt tyg redan. Nå väl,  det är ett fint tyg och det tunnaste och frasigaste yllet jag har hållit på med. Det sista är inte kul direkt, men skön att ha på sig.

Jag letade mig bakåt i tiden för att hitta mönster till min särk. Då jag utgår ifrån grav anl. 9/89 från Fröjel (Carlsson 1999:137ff) i min återskapning och där har det inte hittats några spår av textilier eller vad jag kan se inte heller något spänne som har håligt ihop någon särk under halsen, så beslöt jag mig för att använda ett mönster efter Thorsberg kjorteln. Detta då det är ett helt plagg som är från norra Tyskland visserligen men från ett nordiskt område under järnåldern. Den har dessutom de komponenter som jag behöver till min dräkt i form av en båturringning. Kjorteln är ett fram och bakstycke som har raka ärmar utan kil. Ärmarna har sprund vid handlederna och plagget sitter ihop runt kroppen med hjälp av tåtar som man knyter i sidorna från armhålan och ner till plaggets nederkant (Schlabow 1976:Abb.135ff).

Då mitt plagg är näst intill fotsida så valde jag att inte göra tåtarna  i sidorna utan sätta in en kil på vardera sida så jag kan gå i klänningen.

Thorsberg kjorteln har en helt fantastisk söm som den är sydd med. I stället för att sy ihop tyget mot varandra räta mot räta och sen pressa eller lägga sömmarna så har de kastat kanterna och sedan när de har lagt tyget dikt mot varandra vikt ner sömsmånen åt vardera sida så det bildar en åsrygg som man sedan syr igenom med söm som liknar förstygn. Mina sömmar blev i stort förstygn och det kanske är rent av det som de gjorde plagget med det är svårt att säga då jag bara har utgått från en tolkning i en bok och inte tittat på originalsömmarna. Plagget ligger jättefint och den är skön att ha på sig.

Jag är mycket nöjd med min särk, detta trots att jag råkade rulla ihop stavkanten i urringningen inåt i stället för utåt som det ska vara. Även att när jag kastade kanterna så gjorde jag en enkel kastsöm som är jätte tät i stället för lite bredare och med en knut i vardera stygn. Detta för att tyget fransade sig lätt.

Källförteckning

Carlsson, D. 1999. “Ridanäs”, Vikingahamnen i Fröjel. Visby. ArkeoDok.

Schlabow, K. 1976. Textilfunde der Eisenzeit in Norddeutschland, Neumünster, Göttinger Schriften zur Vor- und Frühgeschichte, Band 15, Karl Wachholtz Verlag.

Medeltids anpassad kontokortsfodral

En plånbok få inte plats i min senmedeltida bältesväska. Speciellt om mobilen ska ner i samma utrymme. Därför har jag sytt mig ett kortfodral i ylle.

  

Jag hade först bara sytt ihop den på kanten för att den skulle hålla ihop. Men jag ville få den finare och mer hållbar. Så jag vände ut och in på den och kantvävde den.

Det var lite pillrigt med en så liten sak. Speciellt kanterna var svåra att väva.

Men det gick vägen och jag är rätt nöjd faktiskt!

Den blev lite trång och sne. Men jag tror inte det gör något.

Den passar perfekt för id och bankkort. :D Några sedlar kan nog klämmas i också. :)

Den passar jättebra till min bältesväska. Får se om jag måste skaffa en liten pung för mynten också. :P

Gotländsk kvinnodräkt från 900-tal del 2 - att sätta på sig plagget.

När jag gjorde första inlägget om min gotländska peplos så hade jag tyvärr inga bilder på hur den såg ut innan namn tog på sig den. Så här kommer en lite steg för steg med hur plagget sätts ihop.

Peplosen består av två raka stycken som är ens längd på klänningen gånger nervikning över bröstkorg samt skuldror. För att lättast ta på sig den så lägger man ner dem på en plan yta.

Man viker sedan ner den delen som ska hänga ner i fram och bak. Tänk på att vill man ha så lite sömmar synliga som möjligt på invikningarna på kanterna så ha dem in mot kroppen och se det som plaggets avigsida. Dessa sömmar kommer dock att synas i det som viks ut i fram. Man kan sätta ett brickband eller dyrlikt på sömmen så att det blir lite finare. Dock vet jag inte om det finns belägg för det.

Nästa steg är att lägga ihop plaggen. Jag brukar ta tag i toppen på våderna och lägga ihop dem aviga mot aviga. Sen dra man upp dem och skakar lite så de ligger jämt mot varandra.

För att förtydliga hur de ligger emot varandra tog jag även denna bild.

Sedan sätter man dit nålarna på ett avstånd som kan vara passande för att kunna få in sitt huvud i plagget.

Nu ska man i teorin kunna dra plagget över huvudet. Brukar gå bra för min del. Jag vet inte om det finns ett specifikt sett att sätta i bronsnålarna. De nålar jag har köpt har en ögla i toppen. Där kan man sätta i en snodd som man drar runt spetsen på nålen efter man har trät på nålen. Det kommer göra att den sitter bättre på plats. Dock har jag inte testat det än. Men jag har gjort en håruppsättning med den modellen enligt en folkvandringstida förlaga (se Bennett 1987, s. 105ff). Visserligen var det inte hål i den nålen som jag använde då, men det funkade bra iallafall.

Jag avslutar med en bild på mina spännen och nålar. Så man kan få en bättre uppfattning om hur de ser ut. Mitt mål är att efterlikna gravarna i Fröjel som jag nämnde i förra inlägget. Dock har jag i nuläget enbart djurhuvudformadespännen från dessa gravar. Men har två dräcktnålar som kommer från andra delar av Gotland samt ett tvåflikigtspänne som också har hittats på Goltand, men som är vanligare på fastlandet. Så småningom kommer jag skaffa ett dosspänne. Men det krävs en del sparande innan jag kan köpa dem.

Källhänvisning
Bennett, A. (1987) Graven religiös och social symbol - strukturer i folkvandringstidens gravskick i Mälarområdet Theses and papers in north-european archaeology 18, Stockholm.

Gotländsk kvinnodräkt från 900-tal del 1

Bild 1. En glad jag i min gotländska peplos

Bakgrund

I somras beslöt vi att åka till Åland och Saltviks vikingamarknad. Det var ett impulsbeslut då evenemanget var exakt en vecka efter att vi fick reda på att det skulle vara. Kul i sig men lite problematiskt då jag inte är nöjd med mina vikingatida kläder. Så jag skulle vara tvungen att skapa något nytt tills vi skulle iväg. Så hem och undersöka vad jag hade för saker att utgå ifrån. Först och främst hade jag inga spännbucklor utom djurhuvudformade spännen. Så det skulle bli ett gotländskt fynd jag skulle fokusera på. Så jag börjar bläddra i våra böcker hemma. Detta var mitt första försök att göra en dräkt baserad på gotländska fynd.

Under en sommarkurs på gotland för många år sedan så grävde vi i Fröjel. Den enda, mig veterligen, publikationen från platsen: ”Riddarnäs” Vikingahamnen i Fröjel av Dan Carlsson (1999) köpte vi när vi var där och jag bläddrade nu nyfiket i den. Hittar då från grav 9/89 i Bottarve, Fröjel, två jättefina förlagor till mina egna djurhuvudformade spännen daterade till 900 talet (Carlsson 1999, s.137f)! Så här hade jag något att gå på och som dessutom jag har en personlig koppling till. Kan inte bli så mycket bättre än så!

Fynden

I Fröjel finns det enligt publikationen två skelettgravar med djurhuvudformade spännen: Anl. 3/88 och anl. 9/89 (Carlsson 1999, s.119ff & 137ff). Anl. 3/88 har sina två djurhuvudformade spännen på två olika höjder på sidorna av kropen; ena mot armhålan och den andra mer ner mot midjan. Den andra graven, Anl. 9/89 har sina djurhuvudformade spännen mer runt armhålorna (jämför Carlsson 1999, s. 138). Dock är det svårt att säga mer exakt då kroppen är kraftigt fragmenterat av senare störningar (Carlsson 1999, s. 137).

Bild 2. Foto på grav i Thunmark-
Nyléns publikation.

I båda gravarna har det hittats en varsin bronsnål. Men i publikationen kan man bara få reda på vart nålen i anl. 3/88 är placerad och det är nere vid ena knäskålen (Carlsson 1999, s. 121ff). Här är det med andra ord svårt att avgöra vart nålarna har suttit. Men varför hänger jag då upp mig på nålarna? Jo för i Die Wikingerzeit Gotland - Abbildungen der grabfunde (Thunmark-Nylén 1995, s. 45) finns det en jättebra bild på en grav där det finns två dräktnålar av brons ligger över axlarna på skelettet och djurhuvudformade spännena är placerade på var sin sida av kroppen i höjd med mitten av bröstkorgen (bild 2). Thunmark-Nylén talar även om i sin tolkning av dräktskicket att djurhuvudformade spännena sitter på var sin sida av kroppen men nivån kan variera sig (1995). Graven i fråga finns även ett dosformat spänne nedanför halsen mitt fram (Thunmark-Nylén 1995, s. 45). Även Fröjelgravarna har ett var sitt dosspänne och ligger på ungefär samma ställe som i Thunmark-Nyléns fall (Carlsson 1999, s.119ff & 137ff). Dessa spännen menar Thunmark-Nylén har hållit ihop schalen utanpå dräkten med nålarna och djurhuvudformade spännena (1995).

Tolkningen

Innan jag kom i kontakt med texten från Thunmark-Nylén googlade jag grunt för att hitta bilder. Jag hade sedan många år tillbaka fått lära mig att det rör sig om ett peplosmode på Gotland. (En peplos är ett plagg som oftast är en stor tub eller en kvadrat som har vikts runt kroppen och hållits upp av spännen på axlarna och ofta ett band i midjan. Söker man på ordet kommer det först och främst upp förlagor från antiken. Men det finns även bra fynd från Danmark.) Det hade länge fascinerat mig då den skiljer sig så mycket från det man brukar se från fastlandet. Under detta sökande på nätet så hittade jag tillslut en blogg av Christin Barthelmie som hade använt sig av Thunmark-Nyléns publikation och gjort olika tolkningar av den gotländska dräkten för kvinnor. En av Barthelmies tolkningar bestod av en peplos konstruerad av två raka tygstycken som hänger framför och bakom kroppen med den översta kanten utvikt så den hänger över bröst samt skuldror. Dessa två raka stycken har tråcklats ihop på axlarna med två bronsnålar och ett varsitt djurhuvudformat spänne på vardera sida av kroppen i höjd med bröstkorgen.

Min dräkt

Jag tycker mycket om hennes tolkning av dräkten. Den är lätt och smidig och består av få delar, om inte annat jäkligt snabb att göra! Så jag tog min ända diamantkypertvävda tyg och klippte två raka våder av den som skulle vara lagom breda att kunna gå omlott över bröstkorgen (på sidorna - rättelse 11/4 2018) och lång nog att räcka ner över vaden och kunna vikas ner över bröstkorgen och skuldrorna. Kanterna på dessa våder dubbelvek jag och sydde med en kastsöm.

Bild 3. Jag i helfigur och försöker komma ur
solen en mycket solig dag.

Det tog en liten stund att lära sig hur man skulle placera nålarna för att plagget skulle falla rätt. Vet dock inte vilken sida som ska vara utåt då sömmarna syns mer eller mindre beroende på hur man vänder våderna. Detta har jag inte sätt något skrivet om än så det blir som jag har lust med.

Bild 4. Närbild på hur bronsnålen sitter

på axeln och djurhuvudformade spännet
sitter i sidan.

För att få på sig plagget så brukar jag lägga delarna på varandra med det som ska vikas ut fram och bak färdigvikta. Sedan tråcklar jag fast nålarna där de ska vara och drar plagget över huvudet. Det är förvånansvärt hur hållbar denna konstruktion är med bara två nålar av brons! Sen måste jag få hjälp att sätta dit djurhuvudformade spännena under armarna. Jag vill helst ha dem så att de tittar neråt och någonstans i mitten av revbenen på sidorna.

Bild 5. Jag sitter ner i skuggan och visar mitt
fina djurhuvudformade spänne. De syns inte
 så mycket när armarna är rakt ner. Inte mycket
till bling här inte.

Slutord

Detta är en mycket praktisk dräkt som är väldigt bekväm att bära. Jag tycker alltid om att bära den och ser fram emot när jag har gjort en underklänning till den. Nu använder jag en någorlunda diskret ylleklänning tillsvidare. Men håller på och gör en ylleklänning med båturringning till dräkten. Men mer om den en annan gång. 😊 Kan även konstatera att det inte är mycket av spännena som syns i den här dräkten. Här får man jobba med andra saker som redskapsspännen och kedjor om man dras åt det hållet.

Jag har även efter detta hittat lite mer källor om textilier från Gotland som jag försöker att sätta mig in i nu. 😊

Källförteckning

Carlsson, D. 1999. “Ridanäs”, Vikingahamnen i Fröjel. Visby. ArkeoDok.

Thunmark-Nylén, L. 1995. Die Wikingerzeit Gotland, Abbildungen der grabfunde. Stockholm. Kungl. Vitterhets-, historie- och antikvitetsakad. Almqvist & Wiksell International.

Barthelmie, C. (Årtal saknas) http://www.kjersti-martinsdottir.de/darstellungen/gotland/index.html (Hämtad 2018-03-28)

Yorvikhätta

Jag har länge velat ha något på huvudet till mina yngre järnålderskläder. Så nu har jag äntligen gjort en Yorvikhätta. Den är inte i siden som originalen är i. Men det bryr jag mig inte om. Jag behöver en huvudbonad som fans på 900-talet som har något med den nordiska kulturområdet att göra. Detta blir bra tills jag hittar en huvudbonad från samma tid på Gotland som jag nu försöker att fokusera på.

Den är gjord i ett mellan tjockt ylle, detta har gjort att den är lite mer kantig än vad den skulle ha varit om den var gjord av ett tunnare följsammare tyg. Tycker dock att den sitter fint på huvudet och känns bra. Jag knyter den i nacken med ett brickband som jag har vävt med två brickor och det funkar bra.

Ser fram emot att kunna testa den med de kläder jag håller på och syr.

Klä in stickade vantar

Jag hade ett par stickade vantar som låg hemma. De fick jag för ett tag sedan av min syster. Dock var de för grova i maskerna för att vara vindtäta så jag använde dem inte. Men när vintern blev väldigt kall i år så kom jag på att jag skulle klä in dem i ylle som jag ändå har hemma. Då skulle de bli vindtäta. Sagt och gjort. Jag hittade ett par yllevantar från medeltiden som jag använde som insperation för att skapa ett hölje till de stickade vantarna. Av någon anledning hittade jag bara stickade vantar när jag sökte runt. Folk gör tydligen inte vantar av tyg längre själva.

Vantarna blev helt underbara! Varma och sköna var de när jag gick ute i snålblåsten med ca 10 minus ute. Men en dag. Inte så långt efter att jag började använda dem så tappade jag en av dem! Jag är helt förkrossad. Nu har jag en varm vante som jag inte vet vad jag ska göra med. Det är helt sanslöst! Som tur var lyckades jag ta kort på dem innan jag tappade ena. Men om man nu har ett par stickade vantar hemma som är lite för kalla att ha ute så kan jag tipsa om att söka på medeltida vantar. :)

Påsar av bentolådatyp

Jag har länge behövt någon typ av påse eller så till kablarna till min dator. Det är irriterande att ha dem glida ner bland andra saker i väskan och svåra att hitta när man ska ta upp dem. Speciellt i ett bibliotek för det låter så mycket.

Ett tag har jag sneglat på att göra så kallade påsar till bentolådor. Jag köpte nyligen två servetter och testade att göra en påse efter den version jag länkade ovan. Insåg när jag gjorde den att det blev två små påsar. Vet inte om jag gjorde rätt. Men slutresultatet blev likt bilderna på hur de ska se ut. Så jag är nöjd. Men då står jag där med två små påsar. Men vad skulle jag ha de till? De rymmer bara två äpplen, inget mer. Någon dag senare skulle jag packa ner min dator och dess tillbehör så såg jag dem ligga där dessa två påsarna. Så jag testade att lägga ner sladdarna i dem och insåg att de passade perfekt. Blev en till datormusen och en till laddningssladdarna. Nu kan jag lägga upp dem på bordet utan att det låter eller att de hade slingrat in sig i matlådorna! :)