Smockad särkt + flamlänsk klänning = helt rätt!

Förra året sydde jag en Flamländsk pigdräkt. Dessa var pigor från landet som bar dem. (Se tidigare inlägg)

 

 

Förra helgen blev jag klar med en smockad särk. Båda är jag otroligt nöjd med! Tanken var att jag skulle göra en Bumla till särken. (Se mer i inlägget innan detta.)

 

 

Dock blev jag ytterst glad när jag fann denna bild på en flamländsk kvinna:

 

"Joachim BEUCKELAER_Is one of the Flemish and Dutch artistians who have painted the girl in front of a fireplace." Tagen från någon hemsida på nätet.

 I lördags var jag och min fästman i Vasaborgen för att planera inför Uppsala Vasafestival (www.vasafestival.wordpress.com). Då passade jag på att testa en combo mellan dessa plagg. Och här kommer resultatet:

 

Här försöker jag fixa en håruppsättning som är likt den på målningen ovan. Jag har flätat in ett band i håret och virat den delen som sticker ut från flätan runt huvudet. Inte perfekt men ett försök. :P

 

Här ser man särken och klänningen utan linneöverdelen som tillhör dräkten. Jag gillar skurningen på klänningens kontrast mot särken!

 

 

När man är i ett museum måste man ju använda lite rekvisita vid bildtagning. :D

 

Jag är mycket nöjd och kommer se fram emot att jobba i dräkten under festivalen!

Smockad särk

Jag har ett tag sneglat på en dräkt typ som diskuterat mycket om vad den kallas och vem som bär den. En del kallar den Bumla, andra säger att det är en kampfraudräkt eller trossfraudräkt. Vad den egentligen heter vet jag inte och orkar inte gå in i det hela. Även vem som bar den är också en sak som man måste engagera sig mycket i för att just veta vad man kallar den. För mig är det en dräkt som man ser många kvinnor i under Medeltidsveckan. Det är massa färg med olika slitsar och snitt. Extremt läckert!

För ett tag sedan beslöt jag mig för att göra en egen sådan. Första steget var att köpa mig ett par smockade ärmar. De låg där så inbjudande och kostade två hundra kronor. Jag skulle bara ha dem!

Sen hittade jag en jätte bra blogg som berättade hur man skulle göra en smockad särk:
https://katafalk.wordpress.com/2012/06/26/patternmaking-for-the-kampfrau-hemd-chemise/

Så nu var det bara att komma igång! Det hela började att sy ihop ärmar med fram och bakstycke.

Efter detta var det att göra sprunnet  i fram.

 

 

Och det är nu det jobbiga börjar genom att pricka ut var smockningen ska vara. Då jag inte kan hitta fotot på detta så kommer det en annan bild på när jag provade på att smocka från första början. :P

Efter detta var det dags att börja dra stödsnören till själva ihop dragandet inför smockningen. När jag var klar med detta så var jag så trött på att göra det och ivrig på att få börja smocka att jag därför inte fotade innan tyget är veckat. För att förstå denna process mer kan man titta på länken som jag delat tidigare.

Efter detta tråcklade jag stödtrådar på framsidan.

 

Nu var det svåraste brodera ihop allt på framsidan. Jag har aldrig varit så intresserad av att brodera och när jag har försökt har det aldrig blivit så lyckat. Dock måste jag säga att jag blev ändå nöjd med mina svajiga linjer.

 

Efter smockningen var det dags att stödja upp på baksidan och fixa snörning för kragen. Men precis innan jag skulle göra detta så upptäckte jag att en ärm satt ut och in. Det vill säga med smockningen på insidan! Efter att ha tagit en fika så kom jag fram till att jag var tvungen att klippa av ärmen mitt på, vända på mudden och sy tillbaka den. När jag gjorde detta passade jag på att kapa den andra ärmen också på samma nivå för att göra den i samma längd som den andra. För de hade inte samma längd från början. Detta hade jag inte upptäckt innan.

Smockningen på ärmarna var lite stora och jag ville ha knäppning på dem så att jag kunde kavla upp ärmarna. Därför sprättade jag upp sömmen som höll ihop tyget, satt fast förstärkning i bak på smockningen och sydde dit nappar.

Jag är riktigt nöjd med resultatet! Detta plagg är så långt i från det jag har gjort tidigare att jag var tvungen i bland att lägga ifrån mig för att smälta de olika delarna i processen. I teorin är det inte svårt. Men när man sitter där med all tyg så är det svårt att se vad man egentligen gör!

 

Nu har jag grunden klar och har redan fixat tyg till själva klänningen. Denna tror jag inte kommer ta alls så lång tid att sy och det glädjer mig. Dessutom slipper jag brodera! :)

 

Nyigen hittade jag denna bild:

 

 

Jag blev så glad för då har jag belägg för att använda min nya särk till min flamländska klänning! Färgen stämmer rätt bra till den också så nu är det bara ett blått förkläde som fattas. :)

 

Påtad halsduk

Ända sedan grundskolan har jag varit ogillande till att sticka. Att få maskerna att vara kvar på stickorna med ett krampaktigt tag och dessutom behöva räkna maskor så det blir bra är de minnen jag har från det hela. Något som ger mig kalla handflator än i dag.

Där emot har jag glada minnen av mig och min syster som sitter hemma och påtar upp en stor del av mammas garn som resulterade i en stor boll. Påtning var okomplicerat och roligt. Inga maskor som försvann där inte!

För ett tag sedan fick jag tag på några härvor tjockt lila ullgarn. Jag är väldigt svag för just den nyansen och tänkte att de ska jag minsann ha! Tyvärr kom jag bara på saker att göra med dem som innebar stickning. När det sedan visade sig att det var för lite garn för att göra kofta beslöt jag mig för att göra en härlig halsduk i stället.

Tanken var att påta en lång, lång tåt som jag sedan sydde ihop i en U-form så den blev bredare. Sagt och gjort. Jag satte mig glad i hågen och påtade.

Det var inte lite nostalgi över detta måste jag erkänna. :)

Det blev en lång tåt som sagt. Denna tåt blev tyvärr inte så bred som jag hade hoppats på. Detta trots att jag hade sytt ihop allt så att det blev bredare. Det var dock inte någon idé att sy ihop dem en gång till för då blev den för kort. Det var bara att påta en lika lång grej till som jag sen sydde fast på halsduken så den blev bredare.

Sagt och gjort...

 

Och vilket resultat! Den blev jättebred och jättelång. För att ni ska förstå hur stor skillnad det blev när den bars kommer en före och efter bild så att säga.

 

Jag är jätte nöjd med denna halsduk. Det är så att jag börjar fundera på andra roliga saker jag skulle kunna göra av påtade tåtar! :D

Konsten att hitta det man gillar

Jag har alltid tyckt om att titta på inredningsprogram. Det är kul att se olika idéer på hur man kan göra saker. Dock har jag insett att deras val av färg samt motiv på tapeter, tyg m.m. inte alls stämmer med min egen smak. Det är likt att gå in på Ikea där allt är stelt, vitt och kalla enfärgade kulörer, med undantag för de orientaliska mattorna förstås! Visst, jag ska inte sticka under stolen med att jag har en hel del saker från det företaget hemma. Nästan svårt att inte ha det som svensk. Även en del saker som jag köper på Erikshjälpen eller dyigt är där ifrån.

 

Dock blir jag mer och mer less på att jag bara efter extremt mycket letande hitta murriga mysiga saker med ett mer mjukt ornerat utseende.

 

Estetiskt sätt dras jag framförallt till två olika typer av ornamentik: Indiskt och kringliggandes länder och i det i förlängningen medeltida ornamentik. Inte så konstigt är det nog en hel del av er som tycker. :P Det andra är jugend eller art nouveau som det också heter. Dessa stilar har, i mina ögon, mer liv och rörelse än det som är ständigt återkommande i affärer och i media.

 

Om jag har tur finns det i bland gardiner på Indiska med rolig ornamentik som även har en murrig blandning av toner och färger. När det kommer till de andra ornamentiken som jag vill ha så är det kört. Det är som att det är otänkbart att göra saker som inte innehåller vitt eller någon annan stel kall färg att göra saker i. Allt är dessutom så stelt att man nästan undrar om vi är kvar i Swedish grace och aldrig kommer ur det!

 

Så nu har jag äntligen tagit mig mod till att råa bot på min brist av fina tryck på tyg och minska ner på det tokvita köket jag har hemma!  Detta genom att göra en väggbonad som ska dölja en vit vägg mellan ett fönster och en dörr.

Väggen som är i fokus nu är den till vänster i bild.

 

Jag hittade ett grönt tyg som jag tyckte skulle passa bra till mitt projekt. Till detta hittade jag ett motiv på nätet som jag fastnade för. Det skrev jag ut så stor det gick på ett A4 papper och sedan ritade jag ut resten på dittejpade papper. Där efter klippte jag ut de olika delarna och numrerade dem.

 

 

Efter det bestämde jag mig för om motivet skulle blir mer heltäckande eller inte för att avgöra vilka delar jag skulle använda. Jag beslöt mig för att visa så mycket som möjligt av bakgrunden i motivet och började tejpa fast bitarna på tyget. 

 

 

Det är tredje gången jag har tryckt färg på tyg och trodde jag hade lite koll. Tyvärr blev det lite väl mycket färg på en del bitar att det rann ut under mallarna på sina håll. Men jag blev ändå rätt nöjd.

 

 

Det blev en del dötid mellan trycken för det skulle torka och då var det roligt att se hur projektet växte fram!

 

När alla tryck var klara var det dags att stryka motiven, fålla kanterna och komma på ett sätt att få upp bonaden på väggen. Jag löste det sistnämnda med hemmagjord tapetklister! Min syster tipsade mig om denna sida: https://addesmamma.wordpress.com/2008/03/29/pyssel-eget-tapetklister/ där receptet fanns. Det var roligt att se den kemiska reaktionen allt blandades ihop. :)

 

Jag bestämde mig för att bara göra en remsa av lin högst upp på väggen för att få dit tyget. På detta vis dolde jag en krok som satt i väggen samt eluttag! 

 

 

 

 

Som även märks är att jag har bytt tyg på stolarna, vi har även bytt matta samt lite annat. Jag börjar bli nöjd med denna sida av köket. Sen är det "bara" den kritvita köksskåpen med deras vita kakel kvar att ta tag i.

Experiment med tryck på tyg.

Jag har under längre tid velat trycka egna motiv på kläder. Därför köpte jag tyg färg. När jag satte mig för att göra mitt första tryck så blev det bara skit av det. Färgen som jag valt, gul, var så konstig att hur mycket jag än hade på tyget så täckte det inte ordentligt. Jag lyckades tillslut att få ett extremt tjockt lager och lät det torka. När jag tittade på tyget igen ett halvt dygn senare så hade nästa all pigment i färgen försvunnit. Mitt förtroende blev het grusat. Men efter att min fästman hade testat samma färg och de andra konstaterade vi att det var den gula som var usel. Med detta väcktes åter min lust att göra motiv på tyg.

Andra gången var det samma motiv som förra gången, en figur som är vår inofficiella symbol för brottningsgruppen i den fäktförening jag är med i, denna gång skulle den bli i svart. Jag använde en plast som tydligen är gjord för just dessa ändamål att göra mallen i. Färgen duttade jag på med en helt vanlig disksvamp, funka jätte bra! Blev lite för mycket färg, men annars så är jag väldigt nöjd. Visst rann färg under mallen, men det var nog mest för att mallen var för tunn på vissa ställen. Tyget är lite svårt att få rakt och det påverkar nog det hela också.

Efter detta kunde jag inte bärga mig till jag gjorde ett nytt motiv! Denna gång blev det min bror Jörgen Fundins snygga döskalle motiv som utgångspunkt.

Först ritade jag av bilden från min dator på ett papper för att sedan föra över den till plasten. Samma som förra gången. 

Det är inte det lättaste att klippa ut ett motiv i plasten. En kort vass sax är det bästa redskapet enligt min mening.

Efter att i evigheter klippt, vilat handen och klippt igen så kunde jag placera motivet på tyget!

Jag är extremt nöjd med resultatet! Denna grova variant av motivet passar väl med dess utformning. I detta fall använde jag kanske lite för lite färg. Men det blir mycket bra ändå! :D

Amidala Padme cosplay

Jag är rätt ny inom cosplay. Jag har bara gjort en dräkt innan denna som kan räknas som detta efter ett försök att göra Artur Dent i Liftarens Guide Till Galaxen till en maskerad för tio år sedan. Min första har jag redan bloggat lite lätt om och är en Star Trek uniform från originalserien. Denna skulle jag bära på Scifi-mässan i Stockholm förra året, som jag även gjorde. Efter att ha blivit väldigt nöjd med den beslöt jag mig för att göra en ny cosplay till årets upplaga av mässan.

Efter att ha funderat en del beslöt jag mig för Amidala Padme, hennes vita dräkt från Star Wars ep. II.

Amidala Padme från Star Wars ep. II.

Min tanke var att försöka komma billigt undan och slippa göra så mycket. Så jag drog ut på stan för att köpa tröja, byxor, skor och skärp. Det gick rätt bra måste jag säga. Tröja, byxor och skärp kom jag ner på ca 150 kr. Glad i hågen försökte jag hitta skor som passade till detta, ett par armband samt tyg för manteln och bältesväskorna. Detta gick inte lika bra, men mer om detta längre ner.

Tröjan är en vanlig tröja som man kan köpa lite var stans antar jag. Jag sydde på band vid bysten för att illustrera den sömmen samt inramningen under halsen som jag sedan fyllde med sydda väck i tyget. Halsliningen var för djup för mitt tycke då pademe har en rätt hög krage. Det bästa jag kunde göra åt detta var att sätta ett band som förlängde mudden runt öppningen. Sömmarna på ärmarna struntade jag i.

Insåg att det inte är så lätt att sy fast ett styvt material på ett
stretchigt. Men det gick! 

Byxorna var bara vanliga tajts i två lager. :)

När det kommer till skorna så köpte jag ett par låga tygskor i vitt. Dessa sydde jag sedan på fuskläder och två ärvda dragkedjor efter mormor. Visserligen var en av dragkedjorna blå, men det gjorde inte så mycket.

Tanken var först att jag skulle "bara" sy fast dragkedjorna och sätta på denna del som en damask på skon med en resårband under foten. Men plötsligt så satt jag där och sydde förhand fast dem på skorna. :P

För att veta hur min mall skulle se ut så var jag tvungen
att mäta upp foten.

Så här blev mallen tillslut.

Som vanligt när jag inte har tålamod att helt tänka efter vad jag
 gör så blev dragkedjorna på samma sida av damaskerna. När jag
 insåg detta så kunde jag placera den mer synliga dragkedjan på
 insidan av foten. 

Sömmen satte jag bara i fram över själva foten... 

...Detta för att det var den delen som var
enklast att sy samt att det troligen skulle
bli svårt att sätta ner foten i skon annars.

Benskydden och väskorna är de delar som jag har lagt ner mest möda på. Jag har aldrig gjort något sådan förut och valde därför material som jag kände till och fanns nära. Tyget som jag använde var samma fuskläder som i skorna. Som skenor använde jag liggunderlag. Att limma ihop dessa delar var inte det lättaste för en okunnig person. Men det gick tillslut att få fast delarna. Själva utterkanten på benskydden sydde jag ihop i stället för att limma. Banden som fixerar benskydden runt benen gjorde jag av fusklädret och satte dit kardborreband för att låsa ihop dem med. Jag blev väldigt nöjd med resultatet!

Från vänster: Mallen, liggunderlaget, alla delar till benskyddet
klar för ihop limning.

Benskyddet klar för användning!

Jag gjorde bara två väskor till denna dräkt. Detta för att jag inte hade någon bra bild på den tredje och största väskan samt att jag inte ville ha ett tomt hölster när jag inte har försökt göra ett vapen. Jag ritade en mall för vardera del, klippte ut delarna i fuskläder och sydde ihop. Blev faktiskt riktigt nöjd.

Så här blev den lilla väskan.

Så här ser mallen ut för den lilla
väskan.

Mallen till den stora väskan.

Så här blev den stora väskan.

 Armbanden var något som blev lite knivigt. Jag hittade inte något av metall som såg bra ut att köpa. Jag började därför experimentera med reflexter som man slår mot handled eller ben så blir det ett armband. Denna lade jag då aluminium folie runt. Såg bra ut första gången, men sen funkade det inte mer.Var dessutom för slappt. Men en gång när vi var på stan och skrotade så såg min fästman en rulle med hårt papper som hade står/silver yta och tyckte jag skulle testa med det. Det gjorde jag och det blev mycket bättre. Stommen är det samma under och är nog fortfarande den bästa lösningen som jag kunde komma på.

Armbandens baksida.

Armbandens framsida.

Till manteln hittade jag ett underbart ylletyg sed grov struktur. Dock var den rätt dyr så jag hade inte råd med så mycket.Tyvärr så har jag inte hittat några bra bilder på hur manteln är konstruerad och det innebar att jag fick helt enkelt köra på känn. Jag gjorde en cirkelmantel och gjorde ett snitt för huvudet i mitten. När jag tog på mig den så såg det extremt fånigt ut. Det var snarare Mio Min Mio känsla än Padme då den inte ens gick ner till baken! Efter att ha klurat lite så flyttade jag upp öppningen till ena kanten av manteln för att få så mycket längd som möjligt bakåt.

Håret var ett stort problem trodde jag innan. Mitt hår är inte långt nog för att göra en sådan knut på och jag är inte alls bra på hår. Som tur var har jag löshår i min egen hårfärg som sitter fast på en hårklämma. Den satte jag mig ner och snurrade hårslingor till förbannelse och satte upp med hårspännen. Det blev riktigt bra!

Första försöket med frisyren. Inte så illa. Jag fixade till den lite
mer inför själva mässan.

Så... hur blev slutprodukten av detta då? Jo så här: