Lila underrock

 I början av denna vinter köpte jag en begagnad rock. Dock var den inte tillräckligt varm för mina intressen. Så jag behövde en underrock.

Som julklapp fick jag ett riktigt fint lila fiskbensmönstrat ylle av min fästman. Det tyget skulle passa perfekt för detta projekt. Jag ville ha så mycket rymd i plagget som möjligt för att kunna röra mig när jag hade många lager under underrocken.

Här beslutade jag mig för att inspireras av ett 1700-tals mönster som i grunden är för morgonrockar. Original modellen hade en högkrage som jag tog bort i min egna ritning, samt moddade om formen från fyrkantiga utstickande höfter till att plagget från ärmarna vidgade sig brett ner åt sidorna som inbyggda kilar. Genom att göra på detta sätt blev det bara två sömmar som skulle behövas göras samt fållning av allt om inte var stadkant, det vill säga allt utom ärm ändarna.

Efter att ha klippt ut plagget och nålat ihop sidorna och ärmarna insåg jag att jag hade räknat fel i vidden på plagget  under ärmarna, det blev alldeles för snävt. Jag tog några spillbitar som hade en passande form och sydde ihop dem och skapade kilar under ärmarna. Det blev en perfekt lösning som ser rätt fin ut också.

Vid öppningen satte jag stärkande tyg som jag hade låg och var i en passande längd. Jag valde även att sätta bara en knapp i midjan för att ha så lite knäppning som möjligt. Genom detta får jag både möjligheten att kunna vika upp som ett slag om jag vill eller täcka kroppen upp till halsen. Är dock inte helt säker på att jag vill ha de två hörnen uppe vid halsen kvar. Får se om jag nöjer mig med att bara vika ner dem eller runda av dem så att halsöppningen följer halsen mer.

Efter att ha använt plagget en gång insåg jag att jag behövde kunna komma åt mina byx-/kjolsfickor utan att behöva öppna underrocken. Detta löste jag med att sätta fickhål i sidorna där sömmen är från midjan och ner tillräckligt för att jag skulle kunna få in händerna smidigt. Detta visade sig vara ett väldigt klokt val. Nu kan jag sitta ner och ändå nå fickorna under utan att behöva knäppa upp plagget.

 

I stort är jag väldigt nöjd med plagget. Tyget är vackert och skönt att ha på sig. Jag har lätt att röra mig i rocken och den ger det extra skydd som jag vill ha under min ytterrock. Det är roligt att jag inte behövde fälla ärmarna då de har stadkanten där som håller ihop dem och inte sticker ut från resten av plagget. Får se om jag gör något åt situationen vid halsen. Men det får bli en senare sak.

Tack för mig!

Gotländsk kvinnodräkt från 900-tal del 3 - spännen och nålar på en halvdann tubpeplos, för att jag har svårt att sova.

Jag har svårt och sova i natt. Därför sitter jag nu här nästan halv tre på natten och gör detta inlägg.

Medeltidsveckan har precis varit och det var underbart som vanligt. Precis innan jag skulle lägga mig i kväll gick det upp för mig att snart var det dags för Gunnes gårds höstmarknad. Jag började fundera på vad jag hade för varma plagg att ha på mig. Kan ha med att varken mitt huvud eller min kropp har fått specifik mycket stimulans i dag och då brukar min hjärna komma igång, den jäven. ;P

 

Jag har en halvdan tubpepolos som är löst baserad på de magnifika ekkistegravar (rättelse, det var inte ekkistegravarna utan mossfynd) i Danmark, två djurhuvudformade spännen och två dräktnålar från 800-talets (jag är trött i huvudet nu, tror det var 800-talet) Gotland. Jag tänkte mig sätta fast spännena och nålarna på samma sätt som jag har gjort tidigare i min tolkning av den gotländska dräkten fast då med ett annat plagg. Det vill säga: nåla ihop peplosen över axlarna med dräktnålarna och dra ihop plagget i midjan på varsin sida under armarna. Sagt och gjort. Det var lite knicksligt. Men när jag insåg att jag skulle försöka nåla ihop så långt in mot mitten av tyget i fram och bak som det gick och att där i mellan blev ett stort invik under tyget närmast kroppen och spännet längst ut så blev det väldigt bekvämt. Ja det blev riktigt snyggt. Jag har aldrig varit någon stor anhängare av massa tyg veckat runt kroppen och ihop kört med ett bälte eller brickband. Med denna metod som jag gjorde nu blev mer bekväm då allt låg mer platt mot kroppen. Att jag föredrog detta sätt att sätta ihop plagget kan ha med mina moderna preferenser att göra.

  

Oavsett så kändes detta mycket bättre än jag tidigare haft en peplos av denna modell på mig. jag kommer nog köra på detta sätt i framtiden då den är så bekväm. Det blir som ett stort hålrum innanför spännena av vecken på tyget så jag funderar på om jag kan utnytja detta på något vis. Kanske ha axelbandet till min bygelväska innanför och sen diskert upp på axeln. Den kommer nog vara mindre i vägen om jag gör så. Får testa när jag åker till gunnes gård. 

 

Vaxa vattenskinn med hjälp av hårtork

.

Jag har vaxat linne med strykjärn, i ugn samt smält vax på spisen förut med varierande resultat (hade sönder strykjärnet för den fick vax i sig). Nu har jag skaffat en hårtork för att äntligen vaxa mitt vattenskinn som läcker mycket vatten. Jag försökte förut med att smälta vax på spisen och hälla i. Men jag hade fel teknik för att det ska funka. Jag hade även gjort ett naivt försök att trycka in vax i sömmarna på utsidan och värmde upp det med min hand och en uppvärmd matkniv. Gick lite men långt ifrån tillräckligt

Denna gång värmde jag först upp vaxet som jag tidigare hade tryckt in i sömmarna.

Jag satte sedan ner flaskan i en kantin och skar vax i bitar som jag hällde ner i flaskan, plaserade där efter ugnstermometern i kantinen och tryckte ner munstycket på hårtorken i kantinen när den var påslagen. Sen hade jag koll på temperaturen tills jag tyckte det såg bra ut.

Sen förde jag ner termometern i flaskan för att hålla koll på temperaturen. 

När jag lyfte upp flaskan hade vaxet bubblat ut som vattendroppar på utsidan och som ett litet vax lager undertill. Flaskan hängdes upp helt fyld med vatten och det droppade inte alls från den. Lyckad första försök! Nu vet jag hur jag ska göra i framtiden. :D

Jag passade även på att bättra på mina linnetrasor också. Här är dock strykjärnet den mest tillfredsställande. Ska skaffa ett nytt och vara mer noggrann med vilken sida på bakplåtspappret som vaxet är på så jag inte förstör ett strykjärn till. :P

Laga en cykelkorg och gjorde en spelbräda

Vi var några dagar hos min bror knivsmeden Jörgen Fundin och passade på att använda hans verkstad. Jag hade länge velat ha spelet Solitär och var sugen på att gör ett nytt spel (se när jag gjorde en version av tornet här). Så jag gjorde mig en spelbräda hos honom. Jag passade även på att själv laga en cykelkorg, som han hade fått med sig hem innan pandemin, vars upphängningskrokar hade gått av och var allmänt rostig.

Solitär

Jörgen hade en träplanka som skulle passa samt kulor från ett kullager som verkade ha rätt dimensioner till brädan.

 

Efter en del mätande och ritande visade det sig att jag inte fick plats med diket runt kulorna där de borttaga brukar placeras. Men det är inte det viktigaste när det kommer till att kunna spela spelet så jag skippade diket helt. Jag är själv förvånad över hur fort jag ritade upp placeringen för groparna till kulorna.

För att få till groparna för kulorna använde jag en pelarborr som var inställd på en millimeter djupare än kulorna behöver vara för att jag glömde jämna ut ytan innan jag ritade. Det var kul att få använda en sådan maskin igen.

Slipningen efteråt gjorde jag med en slipmaskin med två olika storlekar sandpapper. Även detta var kul.

En dremel använde jag sedan till att fixa till hålen. De blev inte helt jämna men nog för att jag ska vara nöjd.

När själva brädan var klar var det dags att olja in den så den skulle må bra. 

Kulorna från kullagret rengjorde jag och de blev jätte fina. De var så snygga i burken de rengjordes i när de skimrade som små speglar.

Spelbrädet blev redigt fint och jag gillar känslan av att flytta kulorna på den. Så jag är nöjd!

Cykelkorg

När det kom till cykelkorgen var en av krokarna havt av samt att den hade massa rost. Detta behövdes återgäldas.

Först fram med vinkelslipen! Här ska krokarna bort. Även första gången med det verktyget. 

Min bror hade förberett med delar av aluminium som jag slipade till, han böjde dem sedan innan jag borrade hål i dem och skruvade fast på korgen.

Sen var det dags att slipa bort rosten på korgen.

För att hindra rosten i framtiden sprejade jag allt utom plattorna på insidan med svart lack.

Det blev redigt snyggt! 

Jag fick lite krympplast på skruvarna för att skydda cykeln. Avvikande grönt blev fint mot det svarta.

Jag är redigt nöjd. Den blev så snygg! Förhoppningsvis håller den längre denna gång än tidigare. Jag känner mig så lyckligt lottad som kan ta med trasiga saker till min bror och få dem lagade. Men det är tragiskt att man som privatperson måste ha själv eller känna någon som har utrustning för metall- eller andra hårda materialhantverk för att kunna laga saker. Vore bra om det fanns i varje tätort likt träningsanläggningar för hantverk. Där skulle man kunna hyra utrustning per timme, gå en kurs eller hyra en "PT" så man gör saker säkert. För det vore så onödigt att slänga min korg för att en krok var av. Nu kan den leva vidare och är mycket snyggare än tidigare.